Epic rap battles of history

Adolf Hitler vs Darth Vader är också sevärd

IGÅR hade vi storstädning på veckans händelser-schemat på kylskåpet, men vi använde upp alla våra frikort för att istället få sitta i solen och njuta (eller gamea cod om ni frågar David). Storstädningen flyttades då alltså fram till idag, men så gjorde även en del av solens kapacitet.
Bara att börja på.

Ja, jag bytte bild för att min lillasyster tyckte min kind såg för fucked up ut på förra. Well, jag har inte uppfostrat henne till något annat än kritisk, självkritisk och perfektionist. Och jag är stolt.
(Visserligen inte perfekt bild, men något. Dagens hår då säger vi, resten har ju ändrat.)
Tackochhej.

relapse

Lagom till sommaren, som vanligt, faller jag tillbaka i mitt gamla spår. Jag skyller på mentaliteten och atmosfären som blir så många gånger bättre i solen, och drar in en. Och det var på sommaren det började, så klart det väcker minnen om gamla dagar.
Promoe, Timbuktu och Andreas Grega är det främst. Skön svenskt skit heter playlisten på Spotify som säkert är något år gammal.

Det blir inte gammalt. Det förblir i varje fall inte gammalt.

Pursuit of Happiness

Dagens chill-låt är en remix på en annars ingen-favorit-låt. Många bindestreck.

Enjoy!

Det börjar bli way past dags att fylla på garderoben "inför sommaren".
I väntan på lönen passar jag på att bara planera inköpen.
Det blev litet, men några plagg ur sommarens heta utbud. Från Net-a-porter, Nelly och Asos.

Resten av ditt liv

Timbuktu är äntligen tillbaka. Diggar det.

har tänkt på det länge verkligen tänkt
hur jag ska få dig oh förstå hur det känns
hur jag ska närma mig detta våga berätta
släppa få hjärtat att lätta
rädd att jag kanske hade läst dig fel
kan jag säga nu med säkerhet
att min första instinkt var korrekt
nu vill jag uttrycka det i klartext
du är helt klart unik och speciell
universumet viker dig själv
från den djupaste platsen
mörkaste delen av min själ
då jag berättade det här
jag hoppas jag drömmer
att marken du går på
går sönder vad som än händer

jag hoppas att ditt vin
blir till vatten
blixtar prickar dig
hälsa till satan vi hörs

jag hoppas att olika olyckor
händer du vet vad jag känner
jag vet att du hör
jag hoppas du
du får leva med det resten av ditt liv
att du lever med det i all evig tid

jag hooka dig en plats att
bo när det var svårt
gav dig min axel
när du var full av gråt
lånade pengar att klara dina knipor
hamnar du i helvetet
skicka mig ett vykort
min kamera försvann
du skyllde på min föredetta vän
som du dessutom knulla i min säng
vill hellre genomleva 99 jävla vintrar
rulla naken över krossat glas äta fimpar
än att nånsin igen känna dina vibbar
du ljög fan bättre än delfinerna simmar
huvudperson i mina sämsta minnen
om du var sist på jorden i elfte timmen

så hoppas jag hoppas jag
så hoppas jag hoppas jag
så hoppas jag hoppas jag
så hoppas jag

jag hoppas att ditt vin
blir till vatten
blixtar prickar dig
hälsa till satan vi hörs

jag hoppas att olika olyckor
händer du vet vad jag känner
jag vet att du hör
jag hoppas du
du får leva med det
du får leva med det
du får leva med det resten av ditt liv
du får leva med det

du spela mina nerver ut till dom brast
fick cancer i röven vart jag än satt
denna här belöningen blir ditt tack
hoppas att din utförsåkning går snabbt
att dom skriver idiot i ditt pass
att du i ditt nästa liv blir en mask
fan vad jag behövde få detta här sagt
bli två ton lättare än vad jag varit

jag hoppas jag drömmer
att marken du går på
går sönder vad som än händer

jag hoppas jag drömmer
att marken du går på
går sönder vad som än händer

jag hoppas att ditt vin
blir till vatten
blixtar prickar dig
hälsa till satan vi hörs

jag hoppas att olika olyckor
händer du vet vad jag känner
jag vet att du hör

Jag hoppas att du aldrig någonsin
igen kan komma ihåg en pinkod
alltså aldrig även om du får en ny
och må din klocka alltid gå 20 minuter
för sakta så att du alltid kommer för sent
och må köttätande myror äta upp dina ögonlock
så att du alltid är trött och även när du
är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut
och må dina hårddiskar för evigt alltid crasha!

Jag har satt ner fem timmar på att få i ordning vessorna och vindfånget. Saktat skitigt det var då.
Nu ska jag fixa lite käk bara och sen ta tag i nästa grej.
IKVÄLL ska vi till gågatan och se när Kakan uppträder med hiphop-gruppen. Klockan 17:30, spana in den sjukt duktiga blonda tolvåringen!
That's all.

Veckan som kommer att gå

Det ska storstädas, bakas, strykas, organiseras, inhandlas och dukas ordentligt denna vecka inför lillasysters konfirmationskalas i helgen, så visst har vi program. Alltid när jag bara driver överkompenserar jag med något annat riktigt brutalt. Senast jag var arbetslös fick jag min känsla av accomplishment av en väldigt strikt diet och duktig träning, och gången före blev jag perfekt hemmafru/mamma till mina syskon. Jag hoppas att det inte hinner komma en nästa gång, men som ett tidsfördriv just nu sportar jag med att ställa till ett perfekt konfirmationskalas med perfekt dukning och mat. Inget annat duger.

Morgondagen dedikerar jag till att måla, baka och inhandla lite necessities.

So long.

färgat part 2

Man behöver inte scrolla ner långt för att uppäcka att jag ogillar att allt inte är svart och vitt. Realiteten alltså. Det är ett faktum att allt är färgat. Men man kan gå in i faktumet tills ögonen kommer in i ett tillstånd då de borde torka ut och pulsen inte längre känns av.
I detta nu vill jag bara specificera mig lite och kommentera andra människors förhållande till färger. Alltså människors sätt att döma enbart baserat på enkla iakttagelser, indicier och andrahandsinformation. Utan att faktiskt kunna befinna sig i två par skor i ungefär samma storlek, samtidigt, kan man nog inte riktigt sympatisera med någon. Inte på riktigt. Man är inte i position att döma då.
Trots att stereotypier i enstaka fall kan visa sig vara sanna, naturen har sin gång och både skrivna och oskrivna regler årligen fortlöper och fylls på, så är ingen singel situation som involverar en människa svart och vit.
För here's the kicker: Människan är en komplex varelse.
En människas celler byts konstant ut så att hon med jämna mellanrum ändrar sin hela person till total mikroskopisk oigenkännelse.
Människan har känslor som kommer i vägen för logiska handlingar.
Människan säger sällan rakt ut vad hon menar, anledningarna kan vara många.
Människan är ofokuserad.
Människan är självisk.
Och dum.
Men icke att generalisera; människor föds med olika antal år på stickan, olika förutsättningar och olika gener.
Bottom line: rita inte av en hel bild med bara halva framför dig.

testing testing

hur länge jag orkar ha min Norrvalla-dygnsrytm i bruk alltså. Klockan är halv åtta, och första kaffepannan är snart tom. Men varför tvinga sig själv sova längre än man behöver eller vill bara för att det är vilodag!? Det makear ju inte sense.
Lite sorgligt var gårdagens farväl nu när lägret är slut, men jag ångrar inte för en sekund att jag tackade ja när jag fick erbjudandet för snäppet mindre än en vecka sedan. En verkligt givande erfarenhet.
Nu ska jag ta mitt pick och gå och slänga mig på en filt på gräset. Tänkte börja sola redan från morgonen när värmen inte ännu är så olidlig. För att jag kan.

Varför bryr man sig om förbättring när man så fort det gamla förnyas ser samma gamla anledningar till att gå tillbaka till det gamla? Utan undantag. Alltså; jag är lite cynisk för att jag är realist, och realiteten är den att jag har anledning att vara cynisk, så mina happy-wanderer-faser är aldrig långvariga. Det var det. Att skriva det ut högt vare sig hjälper eller stjälper, men en ny formulering fick jag i varje fall till.
De flesta har tagit helg redan, men jag kör på igen imorgon. En stekhet vecka med lekar på gräset, pyssel i huset och båda på stranden har vi bakom oss efter imorgon, och trots utmattande har det varit en otroligt givande och rolig vecka.
Uppdatering kan man vänta sig imorgon.

Jag fick igår besked om att de till Norrvalla var i behov av en inhoppare en stund, och trots kort notis tackade jag ja och ställde mig till sängs tidigare än vanligt, relativt ovetande om hur dagen skulle komma att forma sig. Möjligheter som denna faller trots allt sällan ner i famnen på en.
Efter en intensiv arbetsdag kom jag nu hem 18:15, tio timmar efter det att jag startat från Vikarholmen med destinationen på ett aldrig tidigare sett Vörå. Sliten som få, men med en superbra dag på cv:t ändå. Vi kör imorgon på nytt!
Ikväll ska jag ta tag i mina numera ungefär icke-existerande motionsrutiner. Det är på sin tid, och med ett så pass intensivt jobb några dagar framåt har jag ändå på känn att jag kommer vara i behov av dubbelt mer föda än vanligt, så vi kör.
Ta.

Whoa. Har varit vaken ända sedan före åtta imorse, då lillasyster väckte mig för att fixa henne inför skolavslutningen som idag har tagit plats i several skolor. Sedan dess har jag solat för varenda cent jag någonsin kommer kunna stoltsera med, och jag lider. Vätskebrist och RÖD hud. Men som tur kommer idag ändå bli en bra dag. Min goda vän Kim fyller år, så det ska firas. Annars vet jag icke.

Snygga syskon har jag ju i varje fall.

fascinerande

är hur min 12-åriga syster tycker att jag är för omogen (eller... schmoschmogen?) med min "sch"-humor, men min 42-åriga far brister ut i skratt och gör en dag av det, no questions asked. Visserligen tycker min 12-åriga syster, och alla mina andra syskon, att allt jag gör eller säger är schmoschmoget, men min far kan sympatisera. Min mor utbrister bara "va du e mjölo!" dagligen, men ibland faktiskt med ett leende.
JA, nödvändigt!
Ikväll blir det nog fotboll. Jag ska troligtvis bli insatt i det nu när hockey-madnessen är över. Åtminstone försöka låtsas vara insatt, och om det inte lyckas kan jag ju alltid sitta och dricka drinkar och träna på mina rop-reflexer.

En vecka har gått, och jag klättrar på väggarna i Larsmo. Det är förfärligt.
Helgens planer är ännu varken många eller inristade i sten, men något storslaget blir det nog inte. Om storslaget inte innefattar att se min E försöka hållas på fötter i en lånad studentmössa på sitt studentkalas på Söndag. Jo, det räknas nog som storslaget.
Nu ska jag lacka naglar eller fördriva tid med något så jag hålls i solen en stund.


jag och lillasyster. insanity (can it be vanity?).
Ett litet tillägg bara: Jakobstad har chockerat och levererat med Alexander Wang-inspirerade pakko saada-skor, trots det faktum att min åldersgrupp aldrig varit en prioritering gällande utbudet av skor i staden. NICE!

Back to basics

Den senaste månaden har jag fiskat, åkt båt, varit på villan, klippt gräsmattan och rensat ogräs för första gången på tre till säkert nio år. Trots möjligtvis felaktiga benämningar vid tillfällena är jag nu mer Larsmo än ever, och det gillas väl i brist på annat.
Näst på schemat har vi att paddla kanot! Någon nämnde något om det för någon dag sedan, och jag blev så sjukt sugen. Tydligen får man hyra från ett ställe inte långt härifrån, så förhoppningsvis hakar någon på min idé senast till helgen. TAGGA DÅ.
Annars har jag inte något speciellt fruktansvärt att komma med just nu.
Så ta.

Norm MacDonald, igen

En av mina favoritmänniskor i hela världen har än en gång gästat Conan, och chemistryn mellan dem var på topp som vanligt. Klippet ser ni här under. En sannerligen fascinerande människa.

Sluta inte se bara för Norm inte längre är närmast Conan mot slutet. Han stör så härligt.

Jag went public med att jag ikväll skulle kolla Guy Ritchie-favoriterna, och slog läger i sängen med en Makuuni-påse bredvid mig och filmerna Snatch och Lock, Stock and Two Smoking Barrels på datorn i famnen. Efter de timmarna det tog mig att se dem hade jag ännu inte fått nog, utan strosade på Youtube efter extramaterial and what not. GISSA vad jag kom i kontakt med? RocknRolla! Varför har ingen berättat om den? Regissören är samma så förhoppningsvis är så även en del annat, OCH skådespelare som Gerard Butler och Jeremy Piven kan helt omöjligt vara något annat än URBRA!

ska ses!

nattflum

Det är fascinerande hur man i huvudet kan linda in ett faktum, en händelse eller nästan vad som helst till en sådan sjuk grad att det helt ändrar innebörd. Men tänker man inte igenom formuleringarna ord för ord, länge och väl, innan man väljer att oralt häva ur sig dem får man akta sig för sneda blickar och spott i nacken. Ett konstaterande såhär på småtimmarna. (Jag borde verkligen få ett finare kling på mina meningar.)
Hursomhelst, min framtid är ännu inte spikad men ett val har väl indirekt ändå gjorts. Av simpel respekt för omvärlden och människan, hur lite de än gjort sig förtjänt av den (jag är okej med att vara the bigger person), avslöjar jag inget här och nu. Vad jag kan avslöja är dock att det gamla sällan framstår som något innan det nya framhäver komplikationer som "större och bättre" ofta innefattar. Skulle jag tänka på dagens teknik skulle jag välja att sätta "mindre och bättre" inom citationstecken istället, så lite mindre konkret än så är det.
Och där, jag har gjort det igen! Skrivit ett helt inlägg om två helt olika saker, som kanske låter bra i vissas öron om de använder sig av rätta toner och betoningar, men som definitivt inte makear sense. För någon, really.

i valet & kvalet

Jag har efter en utdöd väg nått en återvändsgränd, och handlingar bör tas till snarast möjligt. Jag antar att svaret rent objektivt är en klar sak, men jag går än en gång i vägen för mig själv med min orubbliga stolthet. Tusen och en saker talar för, en emot, och jag är uppriktigt kluven. Jag har två till tre timmar på mig att spika min framtid.
Vad jag behöver är en stygg kaffe med alltför lite mjölk på ett café i Jakobstad med Felicia och Ida. Någon är bara väldigt otillgänglig.