Oj vad pengarna bara liksom rinner iväg. Det är hemskt!
Har annars kommit in i jobbet riktigt bra, och fått börja skifta nu (jobbar alltså lördag denhär veckan och är ledig idag istället. Två dagar jobb, två dagar ledighet, två dagar jobb, två dagar ledighet, och sen fortsätter det som ungefär vanligt efter det). Pengar rullar in. Typ.
Nu borde jag städa upp här lite, boka tvätt,- och torkrum och sen dra iväg och panta flaskor. Lillasyster kommer sen ikväll, så då blir det film och mys för hela slanten.

min älskling, och även ett av många exempel på att money can buy love.
och as for me, så skyller vi på dålig vinkel, dåligt ljus och det faktum att det är morgon (vilket det btw inte ens är).
och nu insåg jag just att jag ska gå och tvätta munnen.

Godmorgon världen! Tänkte överraska mig själv och er med ett par visa ord även idag. Sitter och avnjuter mitt, andra (misslyckade) försök till en lyckad kopp, morgonkaffe. Jag borde verkligen skaffa en kaffesked, för den här avföringen jag sitter och tvingar i mig är verkligen inte värd de några euron jag sparar på att köra med vanlig matsked. I varje fall, morsdag idag vilket betyder att jag behöver slippa till Vikarholmen där min kära mor befinner sig. Om det blir något större än en middag där är osäkert, men vi ska se.
Nu ska jag lägga på ett avsnitt Gossip Girl och fixa en frukost åt mej. Ha det gott allihopa, och grattis alla mammor.
(jag är stolt över Mahmoud som äntligen har fattat att sandlådan inte bara är till för att grävas i)
tack för mej.

Här kommer inlägget jag lovade; jag trivs stort, men behöver mera saker! "Nästa lön" är nog de två mest använda ord för tillfället.
Anyway, några bilder ska ni få.


Mitt kök, ungefär.

Mitt så kallade barskåp. haha.

Jag är långt ifrån färdig.

Som sagt, behöver saker!

Mahmouds hörna i vardagsrummet där.

Nu ska jag slänga ihop en kvällsbit åt mig och avnjuta det framför Gossip Girl i min soffa i min lägenhet. hihi.

Det var väl över en vecka sedan mitt senaste inlägg kom upp, och det har jag faktiskt fått klagomål om (tack för visat intresse, folks), så nu är det väl tid på att skriva ett nytt.
Saker och ting are looking up (yes, min förmåga att hålla det svenska språket rent är fortfarande ungefär icke-existerande), på alla fronter. Om precis en vecka borde jag ligga i min nya svinsnygga lägenhet och skriva om hur underbart jag har det, samt klaga på hur min ekonomi ännu inte tillåter alla köp jag vill göra (för let's face it, jag är människa; jag blir aldrig nöjd). Hyreskontraktet blev påskrivet förra veckan, så nu finns det inte längre plats för second thoughts eller inblandningar av totalt oberoende, naiva människor, thank god.
Annars trivs jag. Vad mera vet jag inte. Men jag ska försöka uppdatera mera, bara min hjärna nångång skulle förstå att inte stänga av direkt efter fem. Sömn kanske gör det.
Och som avslut på en rakt igenom genialisk blandning av ord, bokstäver och stavningar, ämnade att utgöra någon slags mening, ska jag bjuda på ett citat av allas vår Einstein;
"only a life lived for others is a life worthwhile".
Word!

Usch vad underbart det känns med helg efter en utdragen arbetsvecka! Var på stan med Ida och Victoria idag en stund efter jobbet också, så nu är jag verkligen utsliten. För idag. Sitter alltså med skön musik i högtalarna och ett vinglas redo några centimeter från vänstra handen. Lite cube crash nu, och sen slänger jag mej i sängen. Förhoppningsvis kommer det någon halvbra film på teve som jag kan somna till senare. För övrigt blir denna helg helnykter, och ordet utgång är så långt från mina planer man bara slipper.
Och jag är riktigt överdrivet excited över att jag ska få en katt! Jag hoppas bara den passar att heta Morgan, för det namnet är ju ungefär världens gulligaste. Om inte så hittar vi på ett nytt.
Och sen när jag flyttar (ja! jag förtjänar ju! nu drar jag härifrån! hoppas bara på att min framtida lägenhet finns i morgondagens ÖT.) kommer jag att ta Mahmoud med mig också. Efter en tid. Är lite rädd att min framtida typ 30-kvadraters lya kommer bli ett katthem.
Okej, nu är jag klar. Ha en super bra helg alla!

Alltså jag är rent ut sagt äcklad av det här stället, gymnasiet. Det är äckligt att sitta här utanför lärarrummet, på datorn, igen och ha ångest över hur dåligt ett prov har gått. Jag behöver slippa till arbetet nu, men hur jag ska få tag i mamma så jag slipper dit vet jag inte. Äcklig start på dagen.

Sitter för tillfället i gymnasiet och bokstavligt talat skakar. Vintern är tillbaka, wohoo!
Hursomhelst, vaknade klockan sju imorse och anlände hit klockan åtta, trots att provskrivningen inte början förrän nio. Provskrivningen, ja. I modersmål. Jag har ingen aning om vad provet går ut på. Har läst lite av en diktsamling för säkerhets skull, men oberoende vad som kommer upp går det dåligt har jag på känn. Off track igen. Efter provskrivningen ska jag arbeta, så då begränsas både tiden jag får skriva på och min prestationsförmåga (iom att jag inte kan riktigt tänka under pressure). Är dessutom inte helt skärpt idag på grund att jag sov så lite. Nu försöker jag bara rättfärdiga det faktum att jag kommer få en fyra i provet. Argh.

Nu är jag nästan klar för kvällen, men jag lyckas inte få tag på sällskap. Kärro var originalplanen, men nu är hon omöjlig att få tag på, så då vet jag inte längre. Dessutom har jag ju glömt min telefon vid Idas. Ska i varje fall fixa mig klart nu, och sen funderar jag vidare.

FÖRE (märk: omaka strumpor!)

EFTER (snart klar)

klänningen är från H&M och definitivt en ny favorit.

Godmorgon! Jag spenderade natten och halva dagen idag vid Idas, så först nu får jag mitt morgonkaffe. Därav hälsningsfrasen. Saker och ting är bra nu annars. Det är egentligen allt jag orkar skriva, så jag fattar inte ens varför jag skriver. Utgång ikväll igen! Tagga tagga!


och nu har jag gått och blivit brunett igen. jag trivs.

Jag har varit i jobb igår och idag, på två olika ställen, som vikarie och affärsbiträde. Riktigt roligt, och imorgon återvänder jag som planerat till det sistnämnda för att täcka alla anställda som hör till det strejkande facket. Det var planen right there. Tre dagars arbete denna vecka, the end. En hundring eller två till i plånboken, punkt. Men som om jag inte redan hade goda nyheter upp till halsen fick jag reda på att jag får fortsätta som affärsbiträde. Tills vidare, hur länge nu det är. Och så får jag ledigt för provskrivning och läsning dessutom. Min sommar och (en liten del av) mitt liv är räddat! Lovely.
Ikväll kollade jag annars The Dark Knight igen. Underbara Heath Ledger säger jag bara! Har dock skrivit om honom, eller the Joker, förr så jag tänker inte upprepa mig. I varje fall så är han min tredje manliga förebild. Eller idol är kanske more like it (synd bara att det är sådan fjortis-känsla över ordet). Mina tre är The Joker, William Shakespeare och pappa. Fyra vore mer lämpligt, så jag får försöka hålla upp ögonen efter min fjärde man. Han kommer väl.
Nu får vi ha det bra. Tills vidare.

Nu tänkte jag som så att jag tar paus i socialisationen, civilisationen och livet, och åker hela långa vägen till Bosund för att spendera kvalitetstid med min pappa och min katt. Välbehövd kvalitetstid, indeed. När jag återvänder är ännu oklart, men jag har iaf som mål att åka till Kokkola på shopping på torsdag. Hur och med vem är även det ännu oklart, men det är därför det är ett mål och inte en plan.
Och såhär på en helt annan nivå, eller note, jag har ett nytt favoritord. Absurd. För bästa möjliga kling; kom från England.
Ha det gött people!

Jag är nog inte speciellt förtjust i ensamhet och kvalitetstid med mig själv trots allt. Det har väl försvunnit med åren, liksom många andra egenskaper. Har bara inte haft möjlighet att inse det förrän nu, men faktum är att jag blir kranky om jag måste vara ensam. Jag behöver sällskap, helatiden. Vill inte ens sätta på teven av rädslan för vad som kan finnas där. För vem ska jag hoppa på om det råkar vara en skräckfilm som spelas upp?
Imorgon kommer mamma hem. Och jag borde ha städat tills det. Mycket att göra, och visserligen mycket tid, men ingen ork.

Jag vill saker, och vill ha saker. jag vill förstå allt som finns att förstås, samtidigt som jag vill vara dum. jag vill ha en plan och en säkerhetslina. en framtid och något att falla tillbaka på. jag vill ha förklaringar. jag vill kunna lita. jag vill ha ett självförtroende och en självkänsla av stål. jag vill våga ta risker. och en massa saker. mest av allt vill jag ändå ha ett förnuft, och bara ett förnuft. liksom kunna gå på vad jag vet att är bäst, utan att någon löjlig känsla säger emot.
och nu vill jag sitta i soffan med en bra film i teven framför mej, och med massa fettsaker på bordet bredvid. en americana och makuuni-godis. och stoppa i mig det tills jag bli äcklad av mig själv.
vi ska se.

Det blev en väldigt lång helg det här, med tanke på hur länge alla var lediga, men nu sätter vardagen återigen stopp för friheten och det är jag faktiskt glad över. Hur sjukt det än känns att säga det så har jag saknat mina skitungar. Mina, yes. De är lite mina barn också, speciellt nu.
Har redan hunnit handla mat, dricka kaffe och låsa ut mig idag. Tog mig ur det sistnämnda tack vare mitt enda ansvarsfulla syskon, Pontus. Nu sitter jag hursomhelst hemma och väntar på att kidsen en efter en ska sluta skolan. Låt kaoset börja!

What's up people? jag är glad idag för att datorn återigen är vid sina sinnens fulla bruk. Där lyckades jag verkligen dogde a bullet, för det kunde ha blivit dyrt att fixa vad som för en stund var så fel. Hursomhelst, har hämtat sliskmat med Heidi och druckit kaffe med Jocki idag, och ikväll blir det film för hela slanten. Och så råkar jag tyvärr veta att det är den fjärde idag, vilket eventuellt kan resultera i ett besök till Netti. Vi får se, tar det som det kommer.

jag står väldigt konstigt här.

z

testing testing
jag spillde kaffe över hela datorn så nu måstez jag kolla så att alltz fngerar som det ska. shit, nej. varifrån kommer z :na ? och vi har fått enz space-knapp till. ojoj.zz dktigtz ida. u fungerar inte heller perfedkt.åh. nej. fail.z haha. jag publicerar öndå. surt.

Jag gömmer mig från påskhäxorna. Känns väldigt moget att hoppa ner på golvet och fnissande krypa till vardagsrummet varje gång det ringer på dörren, men jag började fundera på den här traditionen och kom på att jag inte approvar. Är inte riktigt säker på varför, men det låter mindre själviskt än att säga att jag har ätit upp deras godis. Ojdå. Fast det är inte helt sant heller. Jag är rädd för dem. Nej, jag vet inte varför men jag känner helt enkelt för att totalvägra.
Kanske för att det är e dum tradition trots allt. Jag menar, barnen drar några streck på ett papper (ingen satsar ens längre, de vill bara hinna göra så många brev som möjligt så att de ska få så mycket godis som möjligt.), knackar på dörrar och mumlar "glad påsk", och vi bara fyller korgarna med godis utan att blinka. När jag får barn och de kommer upp i påskhäx-åldern ska jag banne mej (igen, vilket ordval!) tvinga dem att rita fint och satsa. Det var min påsk-uppdatering. Onödig som den var.
ha det gött!

Seven

Alltså det här är lovely. Det här senaste året (ungefär) har jag adderat ungefär nio filmer till min topp 10-lista (det finns ingen officiell sådan, jag är inte en list-typ). Alltså jag har sett nio av tio för första gången det här året. Det måste ju betyda att jag har en hel värld av biljans framför mej nu, eftersom att allt tidigare bara har varit skräp i jämförelse. Yes, lovely var ordet.
Och filmen som fick antalet nya i topp 10 att stiga från åtta till nio var Seven. (hur jag formulerar mig! förstår ni ens?)
Seven, ja. Huvudrollsinnehavarna är inga mindre än Morgan Freeman och Brad Pitt. De befinner sig båda från tidigare väldigt högt på min skådespelare-lista (right, som om jag skulle ha en sådan då. men i huvudet.), och bådas insatser var berömliga.
Filmens titel, Seven, står för de sju dödssynderna som handlingen kretsar kring. Riktigt genomtänkt och bra uppbyggd, och lämnade en stark eftersmak. Jag kollade den för några dagar sedan och nu är den liksom fastklistrad i hjärnan. Fick en att bland annat riktigt inse vilket skitsamhälle vi lever i. Det enda som kan kritiseras är att de byggde upp personligheterna lite helatiden (vilket annars är awesome), men helt plötsligt sa det bara stopp och man fick inget avslut. Men all in all, LOVELY!

Om ni mot förmodan inte skulle ha sett den, SE DEN!

filmtips!

Never Back Down. Riktigt härlig film med snygga Sean Faris i huvudrollen.
Nu har jag ju skjutit upp att se den en bra stund bara på grund av hur den ser ut; med fightingen alltså. Jag har aldrig tyckt om det som tema i bok eller på film, med undantag för Fight Club (som dock var gjord på ett sånt sätt att det inte var fightingen som dominerade, trots titeln). Lustigt nog fanns Fight Club-grejen undergrävd någonstans i denna film, men det är inte relevant. Alltså, vad som gjorde den så bra var balansen, och hur snyggt sammanbundet allting var. Det fanns en huvudroll, och det var kring denne som handlingen kretsade. Fokuset låg visserligen på fightingen, men det var inte det som dominerade. Självklart fanns det en del rostiga detaljer, men man är inte ens tvungen att lägga märke till dem.

7/10
och ni får ursäkta formuleringarna. jag är egentligen för trött för att skriva, men fingrarna var för rastlösa för att orka sova ännu.

Har varit riktigt otroligt pissförbannad hela dagen, eller sedan jag kom hem från Heidis och fick höra att brorsan slipper hem kommande helg. Lovely, riktigt lovely. Kommande helg är alltså den helg som skulle ha varit min helg. Helgen då jag skulle ha haft lokalen för mig själv, för första gången ever. Då jag skulle ha fått vara ensam, för första gången på säkert flera år (med undantag för mina länkar och promenader). MEN (ja! det finns ett men!) sen när jag såg själviskheten sätta sina klor i vissa andra insåg jag att jag ju inte är sådan. Jag är inte en självisk människa. Det var bara hoppet som fick mig ner på knäna igen. Och nu är det som det är, jag får helt enkelt fortsätta vänta på min tur. Den kommer.
Och nu var jag bara tvungen att få ner det, svart på vitt, för att kunna fortsätta som om ingenting hade hänt. Thank you.
(Nu tycker säkert vissa att det var löjligt av mig att bli förbannad på det där, men då vet ju dom vissa ingenting. Varken om mig, min situation eller mina behov.)