Houston, we have a problem

Jag hade ett vikariat igår, och har ett till imorgon, så vad jag yttrar härnäst kommer knappast som någon överraskning; jag har ett problem igen. De senaste fem eller så gångerna jag har vikarierat har jag fått ett problem efter den första dagen, men inte förrän nu börjar jag se ett mönster.
Anledningen kan mycket väl vara att pappa, som jag sover över hos när jag har vikariat här nära, tål lite mera kyla än mig. Jag anlände hit i tisdags men var för upptagen med mitt maniska beteende för att märka att alla element var på noll förrän dagen efter, då jag redan hade andats in blå grader över hela natten och morgonen.
Hur som helst, jag ska bli frisk tills imorgon och har lagt upp några mål med dagen för att försäkra mig om att det händer. Jag ska fortsätta svara på några email en stund, ringa några samtal, läsa ut minst en bok, köpa och dricka Finrexin för att det är gott, inte lägga fot utanför dörren och inte, under några som helst omständigheter, tillkännage problemet och låta det härja fritt genom att yttra orden "sjuk", "feber", "hals", "hes" eller "förkyld". Ignorance is bliss, så länge jag inte följer mina instinkter och trotsar för att bevisa problemet fel.

dudes, i think i'm ok

Av alla sju dagar en vecka innehåller är fredagen utan tvekan min favorit. Den innebär att helgen står och väntar, men inte utan att man har fullföljt allt jobb man har påbörjat i veckan samt brett på med så mycket mera att man faktiskt känner sig förtjänt av helgen men ändå ser fram emot måndagen. Åtminstone är det så jag rullar (för direkt översatt?). Idag ska bli en produktiv dag här i Vasa.
Hur kvällen ska fördrivas är ännu relativt oklart, men ett förslag av Ellen är en ljusdemonstration på torget som Amnesty ordnar och sedan våffelkväll. Något i den stilen åtminstone, för tidigt imorgon kommer mamma in till staden och väcker mig för kvalitetstid.
...Och den kvällen tillägnar vi Ellen och Linnea som har sin efterlängtade inflyttningsfest då.

Måndag morgon, och jag kickstartar veckan med jobb. Det lilla jobb som finns just nu vill säga, för än så länge går mycket av vad jag gör ut på att bara vänta. Ska snart vandra iväg med föräldrabrev till de lokala skolorna här i varje fall. Sedan har jag några små ärenden som ska tas om hand innan jag får åka iväg till Vasa. Min magsäck håller på att krascha igen, men jag är relativt säker på att den magiskt blir bättre hos F i Vasa. Allt blir så mycket bättre där.
...Och det var allt jag orkade gå ut med nu.

You blocked me on facebook, and now you're going to die

Igår blev det utgång med älskade Paulina i Jakobstad. Allt gick inte helt enligt planerna, men det var alltför länge sedan senast och visst hade vi roligt ändå (jag orkar inte formulera allt bra).
Idag bär det troligtvis av till Vörå. Uppdatering på det senare.
Ta-ta.

asdf

I like the part where the guy steals his lungs
A-W-E-S-O-M-E

världens. längsta. uppdatering.

Vem kunde ha trott att även jag skulle lämna tonåren bakom mig och embarkera vuxenvärlden?! Det var visserligen oundvikligt (med undantag för död), och barnet i mig är ändå välbevarat bakom lås och bom, utan några som helst planer på att debarkera. Men ändå.
Födelsedagen byggdes upp till som aldrig förut, men oavsett hur omöjligt det kan verka för människorna som tvingades bevittna planeringen finns inga spår av besvikelse kvar. Jag blev uppvaktad med kaffe och sång och blev bjuden på födelsedagsmuffins, en maffig drink, prinsesstårta, mat och vin, och allt i bra sällskap av familjen, Fredrik och diverse bra människor. Så jag är riktigt nöjd.
På en annan note vet jag inte om någon alls orkat fortsätta följa min blogg med tanke på torkan, men i sådana fall tackar jag och ger en kort uppdatering om min livssituation här under. Anledningen till att den kommer först nu är väl helt enkelt att jag hellre skryter om framgångar än lindar in misslyckanden, men whatevs som vi ju säger.
Min plan på att flytta till Vasa utsattes för ordentlig friktion och flyttades framåt en månad eller så samt ändrade nästan helt skepnad. Tills vidare är jag alltså Larsmobo, men fortsätter med jobbet och pendlar till Vasa. Situationen är hanterlig, och faktiskt även framåtskridande.
Och som laman på tårtan wrappar upp med acknowledgements.
Tack till Fanny och Heidi för min tvåbenta lama-prinsesstårta (aha!-moment?), alla facebook-vänner och riktiga vänner (haha) som tog sig tid att gratulera, mamma och familjen för uppvaktningen och inte minst Fredrik som gjorde min hela helg och födelsedag.
Peace - I'm out.

Once upon a time

...i huset i Bosund...

jag hade en mager katt som hette Skyline,

vi pimpade Danckos rum riktigt ordentligt,

mina fina vänner var ofta på besök,

Vi döpte en katt till Bollen, och till och med pappa tyckte om den,

vi byggde en gigantisk snögubbe på bakgården,

och jag och lilla Pontus löste korsord.
Helt otroligt roligt med gamla foton.

SmartphOWNED

Bakgrundsbild. Jag älskar denna människa.

bärplockarlåten

excellent.
och jag är tillbaka i Larsmo för helgen.

Hur vissa människor är födda med turen på sin sida och andra, undertecknad inkluderad, alltid tycks faceplanta över mållinjen är ett fenomen som går långa vägar över min förståelse. För bra har då aldrig varit ett alternativ, för så fort det börjar formas till det vanställs omständigheterna till hanterligt och inte mycket mera. Gång på gång.
Jag är hajoo, eller hur det sedan stavas, och får utlopp för det.

Det är lördag i Vasa, och jag vaknade i en koja imorse. Efter att medvetet ha byggt och somnat i en efter mys med film och fett såklart. Frågor om mitt beteende förklarar jag enkelt genom min, världens bästa, livsfilosofi; "varför inte?". Det är omoget att växa upp innan det naturligt tar sig.
För tillfället ställer vi oss och taggar inför biografen, det blir Horrible Bosses och sedan laesh resten av kvällen.
Min plan att åka upp till Jakobstad för dagen slumpade jag när jag insåg att det skulle ha kostat fyra timmar ur mitt liv och 40 euro från mitt konto.

David nämnde häromdagen att det vore vettigt att investera i en boxningssäck. Då för att nätet här är väldigt instabilt och hålen av knytnävar i dörrarna redan räcker till och blir över. Men det vore vettigt annars också.
...Tills en sådan införskaffas, eller tills jag lämnar nästet igen, får jag bara nöja mig med att ta ut aggressioner genom censurerade inlägg på bloggen. Alltså:
Ens liv kretsar kring en själv. Ens misstag och framgångar är resultat av ens egna handlingar och val, och konsekvenserna är ens egna att ta. Men en delar med över sex miljarder människor på en yta så liten att ett eget liv är näst intill omöjligt. En kommer dagligen i kontakt med en liten del av dessa miljarder, och delar liv med många färre än det, men omkring de få är ett själviskt tänkande inte ett alternativ. Ens liv kretsar nog inte kring en själv trots allt.
Respekten för medmänniskan borde inte vara ett så onaturligt fenomen att detta är andra gången jag stör mig så mycket på bristen av det att jag skriftligt tar upp det här.

Om någon funderar

...om jag har varit i skogen i tre timmar idag eller inte varit i skogen i tre timmar idag, så har jag varit i skogen i tre timmar idag. Och plockat blåbär, kan tilläggas, trots att det inte precis är säsong. Skog nummer ett gav bara en halv liter på en halvtimme, så när vi därifrån åkte iväg på jakt efter bättre och större passade jag på att stampa ner hela halva litern till mos och flyga på växelspaken efter att, säkert i syne också, ha sett en spindel i mitt hår. Skog nummer två, tre, fyra och fem var alla sämre, och gav enbart två liter till, men subtrahera 3 timmar med 60 kils och addera 20 liter för brist på utbud och val av dag sett till vädret, så är det inte så värdelöst ändå. Och jag har hört att jag kommer sova bra inatt för att jag varit ute, så med tanke på bekvämligheten på min soffa är det tillräckligt för att vara värt det för mig. En flytt helst ännu idag skulle vara tacksamt.
En liten länk till, och sen ska jag somna.

I am Nicki Minaj, I mack them dudes up

Helt sluthörd låt, men helt omöjlig att sluta höra på.

veneziaden

eller villa-avslutningen, som jag numera säger för att undvika eventuellt felaktigt uttal, spenderades i Vikarholmen, mestadels med att bara låtsas göra upp planer som aldrig sattes i verket. Dock var jag i sällskap av både Fredrik och Katt (ja, jag har äntligen fått en katt som heter Katt (fastän den kanske varken är min eller heter Katt på riktigt)), så helt misslyckat var det ju verkligen inte. Vi konstaterade under en promenad på senan att Larsmo & villa-avslutning indeed är ett vinnande, utan dess like, koncept. Villaägarna hade satsat otroligt mycket med ett sammanlagt säkert 4-siffrigt antal snyggt placerade lyktor och fyrverkerier som speglades i havet vid broarna.

Nu är jag hemkommen från morbrors 30-års kalas och ska så småningom börja ställa mig och fundera ut om jag flyttar imorgon eller ej. Härlig planering som alltid, av yours truly.

"But sometimes that is what I'm talking 'bout"

Jag konstaterade igår att jag har det rätt bra nu. Annars och i och med det nyvunna jobbet. Jag väntar ännu på besked om när och hur jag ska börja, men kan redan säga att det indeed är helt perfekt. Kommer att få jobba med både barn och språk, i Vasa, så det skulle krävas att väldigt mycket gick fel för att jag inte skulle trivas.

I helgen har jag celebert sällskap och gillar läget.

Tills vidare, ta-ta.

...

Så jag dog inte på stället, MEN JAG FICK JOBBET!
och jag dör lite helatiden, är så sjukt taggad!
uppdaterar mera senare.

kryssningen, ja

Vi var fem styckna som i Fredags åkte med buss ner till Åbo för att spendera en perfekt weekend med kryssning. Jag testade skriva detaljerat men var inte nöjd med resultatet, så istället dikterar jag oinspirerat några relativt beskrivande ord; perfekt sällskap, tidiga morgnar, dåligt planerad väckning, en chefmeny utan dess like, fet frukost, shopping och laesh i Stockholm, bra diskussioner, härlig feelis, kortspel, lite dricka & lite dans, och mycket mera sådant som addar upp till en bra helg.
I söndags kom jag hem hem till Larsmo runt klockan sju, och var rastlös klockan åtta. Dock har jag haft två bra dagar här, och har nu världens bästa jobb på gång. Jag säger inte mera än så, men utan att dra förhastade slutsatser: jag skulle dö på stället om jag fick det!
Men nu saknar jag Vasa och det som hör till lite.

storsinthet

När en person i vilken alldaglig fråga som helst presenteras med alternativ är det naturliga valet det själviska, vars konsekvenser för denne själv är så bra som möjligt. Utilitarism går således emot naturen, och kräver en lite större människa med ett lite större samvete än naturligt. Det är biologi 101, inte mycket mera och inte mycket mindre.
Storsintheten i personer som dagligen anstränger sig för att vara bättre människor än de egentligen är, och varken prissätter eller skyltar, fascinerar mig därför rätt fruktansvärt. För att de går emot alla instinkter och istället resonerar logiskt utan att beakta sig själva.
Det är inte så svart och vitt, men förbise för en stund de omständigheter som gör det relativt och känn igen storsinta handlingar. Konstaterandena som binder ihop allt detta lyder som följer: Sanningen väger inte alltid så tungt som den kanske borde, och hur många stötar en människa är villig att ta är dennes egna sak. Allt vi ska göra är respektera och tacka.
Speaking of, det är knappast speciellt tacksamt att min första uppdatering på en vecka+ är ett censurerat-halvt-till-oigenkännelse-inlägg. Igen. Men om ni sitter tight slänger jag snart upp några ord om helgen som gått.
Det var allt om det.

Internationella Ida-dagen

Den äger härmed rum den fjärde Augusti, så grattis till alla oss fortunate people världen runt som delar på namnet! Anledningen till införandet av något sådant är delvis att jag har för få dagar med tanke på att jag varken är mamma, pappa, veteran eller ägare av ett dubbelnamn.
...Och delvis för att jag behöver saker. Funderade länge och kom på ett flertal olika lösningar, men bestämde mig sist och slutligen för detta och gjorde det official genom att skriva in det på vårat veckoschema i köket. Så nu är det a thing. Och det första jag vill ha är skjuts till Vasa.
Längre ner på listan hittar vi en 90-kvadratmeters båt, eller flotta if you will (Baltic, get to work!), ett par vattenskidor, en pikiliten apa och ett hus.
Bara förslag, så ni vet vad ni kan utgå ifrån.
Nu ska jag gå och ha världens bästa dag.