Jag praktiskt taget lever för den här känslan, då man är helt blown away av en film. Jag tror det är lycka jag känner nu. Tillfällig lycka, sure, men det är väl den enda egentliga formen. Nu är ju grejen den att om jag skulle försöka förklara filmen, eller handlingen, för någon så skulle den låta som en halvdålig men smått intressant sjua. MEN det är ju dialogerna, konflikterna, personligheterna och förhållandena i filmen som gör den så otroligt genialisk! Hur genomtänkt allting verkligen är. Aldrig tidigare har detaljer haft så stor betydelse för nånting.
Och briljant skådespeleri av både Robin Williams och Matt Damon! I'm done.
Andra gången jag såg den, och andra gången gillt. En tia det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar