bärplockarlåten

excellent.
och jag är tillbaka i Larsmo för helgen.

Hur vissa människor är födda med turen på sin sida och andra, undertecknad inkluderad, alltid tycks faceplanta över mållinjen är ett fenomen som går långa vägar över min förståelse. För bra har då aldrig varit ett alternativ, för så fort det börjar formas till det vanställs omständigheterna till hanterligt och inte mycket mera. Gång på gång.
Jag är hajoo, eller hur det sedan stavas, och får utlopp för det.

Det är lördag i Vasa, och jag vaknade i en koja imorse. Efter att medvetet ha byggt och somnat i en efter mys med film och fett såklart. Frågor om mitt beteende förklarar jag enkelt genom min, världens bästa, livsfilosofi; "varför inte?". Det är omoget att växa upp innan det naturligt tar sig.
För tillfället ställer vi oss och taggar inför biografen, det blir Horrible Bosses och sedan laesh resten av kvällen.
Min plan att åka upp till Jakobstad för dagen slumpade jag när jag insåg att det skulle ha kostat fyra timmar ur mitt liv och 40 euro från mitt konto.

David nämnde häromdagen att det vore vettigt att investera i en boxningssäck. Då för att nätet här är väldigt instabilt och hålen av knytnävar i dörrarna redan räcker till och blir över. Men det vore vettigt annars också.
...Tills en sådan införskaffas, eller tills jag lämnar nästet igen, får jag bara nöja mig med att ta ut aggressioner genom censurerade inlägg på bloggen. Alltså:
Ens liv kretsar kring en själv. Ens misstag och framgångar är resultat av ens egna handlingar och val, och konsekvenserna är ens egna att ta. Men en delar med över sex miljarder människor på en yta så liten att ett eget liv är näst intill omöjligt. En kommer dagligen i kontakt med en liten del av dessa miljarder, och delar liv med många färre än det, men omkring de få är ett själviskt tänkande inte ett alternativ. Ens liv kretsar nog inte kring en själv trots allt.
Respekten för medmänniskan borde inte vara ett så onaturligt fenomen att detta är andra gången jag stör mig så mycket på bristen av det att jag skriftligt tar upp det här.

Om någon funderar

...om jag har varit i skogen i tre timmar idag eller inte varit i skogen i tre timmar idag, så har jag varit i skogen i tre timmar idag. Och plockat blåbär, kan tilläggas, trots att det inte precis är säsong. Skog nummer ett gav bara en halv liter på en halvtimme, så när vi därifrån åkte iväg på jakt efter bättre och större passade jag på att stampa ner hela halva litern till mos och flyga på växelspaken efter att, säkert i syne också, ha sett en spindel i mitt hår. Skog nummer två, tre, fyra och fem var alla sämre, och gav enbart två liter till, men subtrahera 3 timmar med 60 kils och addera 20 liter för brist på utbud och val av dag sett till vädret, så är det inte så värdelöst ändå. Och jag har hört att jag kommer sova bra inatt för att jag varit ute, så med tanke på bekvämligheten på min soffa är det tillräckligt för att vara värt det för mig. En flytt helst ännu idag skulle vara tacksamt.
En liten länk till, och sen ska jag somna.

I am Nicki Minaj, I mack them dudes up

Helt sluthörd låt, men helt omöjlig att sluta höra på.

veneziaden

eller villa-avslutningen, som jag numera säger för att undvika eventuellt felaktigt uttal, spenderades i Vikarholmen, mestadels med att bara låtsas göra upp planer som aldrig sattes i verket. Dock var jag i sällskap av både Fredrik och Katt (ja, jag har äntligen fått en katt som heter Katt (fastän den kanske varken är min eller heter Katt på riktigt)), så helt misslyckat var det ju verkligen inte. Vi konstaterade under en promenad på senan att Larsmo & villa-avslutning indeed är ett vinnande, utan dess like, koncept. Villaägarna hade satsat otroligt mycket med ett sammanlagt säkert 4-siffrigt antal snyggt placerade lyktor och fyrverkerier som speglades i havet vid broarna.

Nu är jag hemkommen från morbrors 30-års kalas och ska så småningom börja ställa mig och fundera ut om jag flyttar imorgon eller ej. Härlig planering som alltid, av yours truly.

"But sometimes that is what I'm talking 'bout"

Jag konstaterade igår att jag har det rätt bra nu. Annars och i och med det nyvunna jobbet. Jag väntar ännu på besked om när och hur jag ska börja, men kan redan säga att det indeed är helt perfekt. Kommer att få jobba med både barn och språk, i Vasa, så det skulle krävas att väldigt mycket gick fel för att jag inte skulle trivas.

I helgen har jag celebert sällskap och gillar läget.

Tills vidare, ta-ta.

...

Så jag dog inte på stället, MEN JAG FICK JOBBET!
och jag dör lite helatiden, är så sjukt taggad!
uppdaterar mera senare.

kryssningen, ja

Vi var fem styckna som i Fredags åkte med buss ner till Åbo för att spendera en perfekt weekend med kryssning. Jag testade skriva detaljerat men var inte nöjd med resultatet, så istället dikterar jag oinspirerat några relativt beskrivande ord; perfekt sällskap, tidiga morgnar, dåligt planerad väckning, en chefmeny utan dess like, fet frukost, shopping och laesh i Stockholm, bra diskussioner, härlig feelis, kortspel, lite dricka & lite dans, och mycket mera sådant som addar upp till en bra helg.
I söndags kom jag hem hem till Larsmo runt klockan sju, och var rastlös klockan åtta. Dock har jag haft två bra dagar här, och har nu världens bästa jobb på gång. Jag säger inte mera än så, men utan att dra förhastade slutsatser: jag skulle dö på stället om jag fick det!
Men nu saknar jag Vasa och det som hör till lite.

storsinthet

När en person i vilken alldaglig fråga som helst presenteras med alternativ är det naturliga valet det själviska, vars konsekvenser för denne själv är så bra som möjligt. Utilitarism går således emot naturen, och kräver en lite större människa med ett lite större samvete än naturligt. Det är biologi 101, inte mycket mera och inte mycket mindre.
Storsintheten i personer som dagligen anstränger sig för att vara bättre människor än de egentligen är, och varken prissätter eller skyltar, fascinerar mig därför rätt fruktansvärt. För att de går emot alla instinkter och istället resonerar logiskt utan att beakta sig själva.
Det är inte så svart och vitt, men förbise för en stund de omständigheter som gör det relativt och känn igen storsinta handlingar. Konstaterandena som binder ihop allt detta lyder som följer: Sanningen väger inte alltid så tungt som den kanske borde, och hur många stötar en människa är villig att ta är dennes egna sak. Allt vi ska göra är respektera och tacka.
Speaking of, det är knappast speciellt tacksamt att min första uppdatering på en vecka+ är ett censurerat-halvt-till-oigenkännelse-inlägg. Igen. Men om ni sitter tight slänger jag snart upp några ord om helgen som gått.
Det var allt om det.

Internationella Ida-dagen

Den äger härmed rum den fjärde Augusti, så grattis till alla oss fortunate people världen runt som delar på namnet! Anledningen till införandet av något sådant är delvis att jag har för få dagar med tanke på att jag varken är mamma, pappa, veteran eller ägare av ett dubbelnamn.
...Och delvis för att jag behöver saker. Funderade länge och kom på ett flertal olika lösningar, men bestämde mig sist och slutligen för detta och gjorde det official genom att skriva in det på vårat veckoschema i köket. Så nu är det a thing. Och det första jag vill ha är skjuts till Vasa.
Längre ner på listan hittar vi en 90-kvadratmeters båt, eller flotta if you will (Baltic, get to work!), ett par vattenskidor, en pikiliten apa och ett hus.
Bara förslag, så ni vet vad ni kan utgå ifrån.
Nu ska jag gå och ha världens bästa dag.

12 Angry Men

Jag måste bara kvickt tipsa om filmen 12 Angry Men, med Henry Fonda i huvudrollen. Filmen är egentligen bara en enda stor dialog på 90 minuter, i vilken karaktärerna av alla 12 män kommer fram medans de försöker enas om en 18-årig pojkes öde. Till en början är 11 utav 12 jurymedlemmar enade om att förse pojken med dödsstraff, men när Henry Fonda ber om en timme att diskutera fallet skrapas ytan bort och i takt med att männen börjar ifrågasätta klarheten i sina resonemang framkommer det att stereotypier och personliga issues står som grund för många av dem.

En i grund och botten väldigt simpel film som görs av skådespelarna och dialogerna. Se den!

Threw It On The Ground

CHEF!

Efter världens fetaste helg äntrar jag imorgon världens duktigaste vecka. Herbalife-burken är påfylld, springskorna står framme och motivationen är på topp. Jag stod tidigare ikväll inför ett Larsmo/Oulu-dilemma, men med tanke på att min duktiga vecka faktiskt även innefattar att fimpa tobaken (ni läste rätt) tror jag Larsmo är det smartare valet. Saken är den att jag har lovat en massa människor att sluta röka innan jag fyller 20, och med knappa två månader kvar på stickan väljer jag att börja på nu, så att jag har tid på mig att relapsa en gång eller två för att inte få ett nervsammanbrott och råna en kiosk. Men jag ska sluta. Min stolthet skulle inte ens tillåta kryphål nu mera.

För övrigt har jag ännu en bra vecka bakom mig. Begav mig till Vasa i onsdags, kom hem idag, och har under tiden där festat lite, chillat mycket, brunchat gott och annars bara njutit i bra sällskap.

That's ALL.

rutiner

Sommaren börjar ha slut på 40-graders dagar, semesterveckorna börjar alla vara inkasserade och folk går tillbaka till det dystra liv utan privilegier som hösten och de följande två årstiderna mer eller mindre innebär. Därav mitt plötsliga, tvångsmässiga införande av rutiner.

En ledig sommar var inget jag direkt valde, men med uppsägningen vid den tid den inföll fanns inte många alternativ till övers. Arbetsgivare runtom hade alla redan träffat och anställt sommararbetare, och det bästa jag fick var lovande ord om Augusti. En vän till en vän kommenterade min situation i början av sommaren, och om någon efter det har frågat har jag plagierat honom och sagt "arbetslöshet är ju inte precis att föredra, men om man måste vara arbetslös är bästa tiden nu". Och visst har det varit så, för om jag hade arbetat hade jag knappast haft så roligt eller träffat så mycket människor.

...Men nu måste jag verkligen göra någonting. Jag börjar idag med att lämna in ansökningar till de platser som avgett lovande ord om Augusti, och i väntan på svar ska dygnsrytmen och konditionen ställas tillbaka. Igår var min första länk på månader, och jag är taggad igen.

Fint så.

uppdatering: just typiskt att jag skulle gå ut med det första statementet samma dag som kvicksilvret i termometern på utsidan överstiger 35-graders strecket.

I Danmark kan dom göra film

En länge sedan vidrörd kategori coming right up; filmtips! Det var ett bra tag sedan jag senast såg en riktigt bra film och gjorde mig tid att skriva om den, men nu orkar jag inte hålla käft.
I Kina Spiser De Hunde är en Dansk, sjukt välgjord, actionkomedi som likt flera klassiska åttor eller nior (ex: en personlig favorit) görs av de bisarra situationerna, den undergrävda ironin i dem, konsekvenserna som tas itu med på de mest kyliga sätt och inte minst de många punchlines som höjs mot slutet av filmen.
Simpelt beskrivet handlar den om en misslyckad man som försöker fixa sitt misstag att ha slagit en bankrånare medvetslös med en tennisracket genom att a) råna en bank, och b) hjälpa bankrånaren ur fängelset. Till hjälp tar han sin kriminella bror och hans underordnade på en restaurang som trots sina alla bravader "ju bara är kockar".
Den briljanta titeln står för frågan om rätt eller fel som exemplifieras av hur dom i Kina äter hundar, för att dom kan rättfärdiga det. I grund och botten har man själv rättigheten att bestämma och skräddarsy sina etiska normer, till vad man själv är benägen att ta konsekvenserna för.
Skruvad svart humor när den är som bäst.

Spoiler alert!

Efter veckor, om inte månader, av dåligt planerade rutter över flera euros taltid och aldrig tidigare skådad overlapping har jag nu äntligen tagit mig till Bosund. Närmare bestämt pappas. Laeshar i väntan på en film på hög nivå medans pappa kockar lammkotletter. Jag har det rätt bra.
Helgen som gick har jag enbart bra saker att säga om. Eventuellt bortsett från någon enstaka dålig sak, men jag var troligtvis någon annanstans när den inträffade ändå.
Det var verkligen för länge sedan jag senast skrev. Eller tänkte för den delen.

Färdiglaeshat -Peace out!

Ursäkta för dryg uppdatering, Jakobsdagarna har kommit lite i vägen för bloggen och det verkliga livet. Från dag ett, söndag, var jag igång, tog sedan paus och drog ner till Vasa på onsdag, kom hem och fortsatte dagen efter. Och nu är vi framme på vad många, underåriga speciellt, anser vara höjdpunkten på veckan; Jeppislördag. För min del blir det till att partaja sobert och bara mingla idag, eftersom att jag har celebert besök hela helgen och indeed har varit igång redan.

Vad mera vet jag inte nu, ska duscha av mig igen och sedan börja ställa mig in mot det kaos staden är.

Jeppis Jepulis

Det är lustigt hur man denna vecka kan sätta ordet Jeppis framför vilken veckodag som helst, och eventuellt smörja på med u-lätet från Barbra Streisand om man vill, och boom, helt plötsligt bara ha världens bästa vecka. Igår firade jag och Ida den första av två jeppissöndagar genom att dricka en och bli distraherade i vårt perus skitsnack av det kaos som att folk från where not har tagit sig hit innebär. Vi konstaterade att folk är intressanta.

Nu ska jag fixa mig klar i väntan på att solen ska komma fram, hoppas att det inte tar till imorgon, och sedan ta mig in till staden för lunch och lite ärenden.

...Och sedan börjar Jeppismåndag (woowoowoowoo...)

PO - Peace Out