NEHE, jag fick inte promenera till Bosund trots allt. Fick inte, jasså. Mamma ringde efter skjuts, så om tio minuter åker jag dit med bil. Tråkigt. Jag fick iaf gå till Michaelas efter mina grejer, så lite motion har jag ju fått ändå. Lite.
Jag är sur! Haha, "nu ska vi prata känslor, jag är jävligt sur". Det var Citti right there.
Nu ska jag fortsätta sura någon annstans. hej.

Nu har jag nog fått nog av förkylningen. Tänker trotsa den och promenera hela 15 eller whatever kilometer till pappas, och om den efter det kommer tillbaka värre... då är jag väl tvungen att ta det lugnt en stund. två dagar kan jag lova, sen slänger jag ut den. med våld om jag så måste (jaha, hur skulle det gå till?). HEJ.

Spring i benen, helatiden, som bara den. Har försökt bli kvitt det genom promenader, barnsliga utelekar och dylikt i flera dagar nu, men det vägrar ge sig av. Egentligen är det väl en bra sak eftersom att det har smittat av sig på mitt humör också, men jag orkar ju inte ens med mig själv såhär. Och vad är jag för familjen utan mina spydiga kommentarer, löjliga principer och periodvis heta temperament (okej, dom kanske inte har alltför mycket emot en paus, men vad är jag utan allt det?)?!
Dessutom har jag lärt mig sova nu, jag både somnar och vaknar relativt tidigt. Vad är det här för personlighetsförändring nu plötsligt!?
Yäiks, nu ska jag sova. Klockan är 01:21. Godnatt.