En ledig sommar var inget jag direkt valde, men med uppsägningen vid den tid den inföll fanns inte många alternativ till övers. Arbetsgivare runtom hade alla redan träffat och anställt sommararbetare, och det bästa jag fick var lovande ord om Augusti. En vän till en vän kommenterade min situation i början av sommaren, och om någon efter det har frågat har jag plagierat honom och sagt "arbetslöshet är ju inte precis att föredra, men om man måste vara arbetslös är bästa tiden nu". Och visst har det varit så, för om jag hade arbetat hade jag knappast haft så roligt eller träffat så mycket människor.
...Men nu måste jag verkligen göra någonting. Jag börjar idag med att lämna in ansökningar till de platser som avgett lovande ord om Augusti, och i väntan på svar ska dygnsrytmen och konditionen ställas tillbaka. Igår var min första länk på månader, och jag är taggad igen.
Fint så.
uppdatering: just typiskt att jag skulle gå ut med det första statementet samma dag som kvicksilvret i termometern på utsidan överstiger 35-graders strecket.
