Idag är ledig dag och upptagen kväll, så jag var pumped när jag vaknade. Över att städa, klä julgranen och göra en massa juligt direkt från morgonen.
Dock tog denna lilla lapp ner det hela litet. Placerad på gungstolen tio centimeter bort, ämnad att vara det första jag ser när jag öppnar ögonen, av lilla dumma Heidi.

Översättning:
"Jag tog din nyaste tröja imorse då du sov så att du helt säkert inte skulle säga ifrån. Jag skriver att du ändå inte kommer behöva den idag för att det är tidigt och jag orkar inte komma upp med en bättre ursäkt, men om jag anstränger mig ordentligt kommer jag själv att tro på det. Du får låna valfritt plagg av mig med lite gnäll och en varning för vad som kommer hända om den förstörs på köpet. "
FÖRLÅTPUSSTACKHEJ <3 - det säger ju sig självt.
Yrvaken tog jag tag i pennan och praktiskt taget ristade in min första reaktion.
Bra start på dagen.

on Julförberedelser

Jag har under alla gångna år bara halvt förstått högtidens populäraste fras "julen är en hektisk högtid", sett andra fylla frasen med mening och lite diskret sympatistressat med städning och dylikt för att det tydligen hör till. Men först nu, på mitt tjugoförsta år, börjar jag riktigt förstå vad som menas med det. Men det stör mig inte, det behöver hända lite mera ibland.
I fredags var det alltså julklappsshopping på schemat. Några timmar orkade jag, och för det har jag att tacka det rus som de materiella ting jag med jämna mellanrum unnade mig själv ingav. Men så fort mitt vett kickade in och jag slutade unna mig så började ryggen värka och benen vika sig, och när Fredrik inte längre orkade höra på mitt gnäll gav vi upp för dagen och gick hem till honom.
På lördagen var det tidig väckning och lägenhetsvisning på schemat, och efter den traskade vi på i ett mysigt Vasa och tog det lugnt innan kvällens Pleppo-plan. Pleppo-planen var all good, och likaså maten och sällskapet. På söndagen var hemfärd inplanerad, men först efter ännu en lägenhetsvisning och lite mat och mys. (Jag börjar långt och satsar i mina skriverier, men slutet ruttnar ofta bort i äkta bs-anda).

Anyway. Idag har vi haft general repetition i skolan, och imorgon hålls den efterlängtade julfesten. Den håller väl på i någon timme, och direkt efter ska jag hoppa på bussen till Vasa för att hålla en timmes kurs. Efter kursen kommer jag kliva rakt in i Fredriks bil och åka iväg mot Larsmo igen.
Varför? Jo, onsdagskvällen är nämligen kvällen D, då våran ännu mer efterlängtade julfest tar plats. Mycket att göra, men oj vad roligt det blir.

Nu har detta inlägg blivit alltför långt och flummigt, så trots att jag för omväxlings skull har mera att säga hindrar jag mig och sätter punkt här.

in Vasa

nu är morgonen i fickan med lektionen planerad och jag ställd, så ska bege mig mot torget nu så att jag därifrån får ta bussen till Gamla Vasa, där jag håller min kurs. Tänkte bara slänga in några snabba ord och en rolig video.

Den verkar inte funka nu, men jag har inte tid att fixa, så här är länken: BOOM.
Funny.
Senare idag blir det julklappsshopping med F. Sweet!

on Work

Fyra dagars arbete i Larsmo och en dags arbete i Vasa. Så har mitt veckoschema sett ut i ett par veckor, men i sämsta möjliga ordning. Och sedan har helgerna kommit till, vilket bara har svidit ännu mera för mitt bankkonto.
Men denna vecka tvingades jag möblera om lite, mycket till min fördel. Jag har alltså en skön, fyra-i-streck dagars arbetsvecka här, och försvinner sedan till Vasa över helgen. Wunderbar.
I helgen är det julshopping och något med Pleppo som gäller. Jag kan inte påstå att jag är sjukt psyched över det sistnämnda ännu, men det kommer säkert. I sinom tid.
Nu ska jag återgå till mitt nya beroende, Bubble Witch Saga. Jag är okej med att det gör mig till en nörd.

on Lördag Sweet Lördag

Idag är en glöggkväll inplanerad. Hostesserna Ellen och Linnéa blev tyvärr båda sjuka på olika sätt, men Jeppisborna i staden volunteerade att ta över, så Vasa är still on. Oj, hur jag skriver idag.

Det blir en snabb visit på sammanlagda ungefär 24 timmar, och på den tiden ska mycket hinnas med. Inkluderat i mycket är bland annat en lägenhetsvisning. Spännande.

Jag åker dit med Paulina, så ska ställa mig i duschen och packa färdigt nu. Grejen med Paulina är att starten kan antingen vara om en timme eller åtta, men det gäller att vara snabbt färdigt och förbättra allt för var timme som går, och under tiden bara sysselsätta sig med småsaker som man lätt kan rivas ifrån. Och feelisen får jag inte göra misstaget att redan få, då är den garanterad borta väl framme. Men det känns som att idag kommer att bli en bra dag. Oops.

on Life

Jag är av naturen en väldigt orolig och fundersam människa. Så pass att jag stänger av nästan min halva tankeverksamhet 28 av 30 dagar, och ventilerar de kvarstående två dagarna allt som har hänt sedan senast. Det är två intensiva dagar då alla farhågor kommer ut och käkmusklerna mer än överansträngs, men det är bevisat mest effektivt och bäst för mitt välmående.
Nu är dag två av denna, och ångesten har kickat in.
Jag begrundar men avslår den fria viljan, funderar på hur stor inverkan mina val egentligen har för min framtid, blir tudelad då jag inser hur minsta lilla detalj kan komma att spela en stor roll i en stor fråga, och så vidare. Och samtidigt, på ett mera personligt plan, undrar jag om jag någonsin kommer att kunna förbise tiden och bara fortsätta studera, bli tillräckligt varse om hur bra jag har det för att komma mig för att göra något storsint, hur jag kommer att tackla problem i framtiden, hur mina egenskaper kommer att spela ut, om jag någonsin kommer lära mig att vara fokuserad, och om jag ännu kommer ha dessa tankar om tio år, och. så. vidare.
Och i slutet av dessa två dagar dedikerade till att grubbla, så kommer jag ändå upptäcka att jag har varit för ofokuserad för att desto mera ha funderat på de aktuella problemen. Så ännu nästa månad kommer jag sova i tre olika sängar var vecka, tappa nerverna på Heidi som lånar alla mina kläder för att jag bevarar dem i hennes skåp, spendera alltför mycket pengar på bussen och försöka intala mig själv att det är meningen.

on First by Tyra

Tyra Sjöstedt, bloggerskan för mig känd från smyckesshopen Style By Tyra och Kenza & Tyra-show, har nu lanserat en egen klädkollektion (kolla in hela kollektionen). Hur mycket jag vill beställa efter närapå allt kan inte räknas ut på en skala! Och med julen och allt coming up vet jag inte varför jag inte gör det.

Jo, en av dessa skapelser måste jag nog låta pryda mig snart.

Nummer två om jag bara får en. Definitivt nummer två. Eller ett?

on weekends

Känslan att vakna upp på en fredag, med fem timmars jobb framför sig och det fyrdubbla bakom sig, är helt otrolig. Känslan att efter dessa fem timmar komma hem till planlöshet och helg är dock en annan sak.

Oavsett hur många koppar glögg jag dricker eller ljus jag tänder så är planlösa fredagskvällar aldrig så sköna som de borde vara.

Men efter veckan som varit vet jag att helgen sitter bra, trots att jag kanske inte känner av det. Mycket har förlöpt och jag har just och just hängt med. Så tillfälle att kontemplera, thank you very much.

Jag har annars funderat rätt mycket på mitt boende på senaste tiden. Eller rättare sagt min avsaknad av det. Visst fungerar mitt nuvarande arrangemang, jag är nämligen lite all over the place som människa också. Men ett eget klädskåp, skrivbord och ställe att komma hem till vore inte helt fel.

Grejen är bara den att jag behöver med hundra procents säkerhet veta att risken för att någonting ska gå fel de närmaste månaderna i så fall är lika med noll. Och jag menar noll. Jag måste bara fundera mera.

...Allt detta för att jag blev avundsjuk då mina systrar städade och pyntade sitt rum.

All I Want For Christmas

...är en södern-resa,

en karaff, och kanske även vinglas,

en übersnygg America-tröja från Modekungen,

sportswear,

en snygg och rymlig väska, som denna från Modekungen

och klänningar, smycken, ett våffeljärn, såklart en lägenhet, båt och räv. och för föregående mening att inte vara en länk till karaffen. That's all.

on Breaking Dawn

Jag inleder på samma sätt som jag har inlett alla tidigare Twilight-"recensioner"; man måste väl ha läst böckerna för att orka sig igenom filmerna och faktiskt finna dem någorlunda bra. De domineras nämligen av överdrivet utdragna scener skrivna som ett homage till klyschor och framtvingat skådespeleri. Men jag, som har läst böckerna och ser filmerna just därför, är amused. Genidraget att dela upp sista boken till del ett och del två går dock en bra bit över mitt huvud; båda delarna hade nämligen gott fått plats och endast gett faktisk handling till filmen, men det var draget De valde att gå med. Så sit back och försök enjoy ändå.
En trevlig överraskning var hur pass besläktad med boken filmen var, speciellt med tanke på hur filmatiseringen av alla föregående tre har slaktat böckernas potential. Och när jag ändå för omväxlings skull är inne på positivt kan jag passa på att understryka hur äckligt det periodvis var. Ingen idealisering, ingen romantisering och ingen censurering. Good thing.

Och, okej. Jag hatar att erkänna mig besegrad av Dem, men jag måste medge att De än en gång lyckades leverera på det emotionella planet. Jag var tvungen att ta ögonen av skärmen och tänka tråkigt åtminstone ett par gånger. De kan det här med att låta publiken leva sig in, empatisera och slutligen gråta som en liten skolflicka.

Jag är, som sagt, ändå relativt amused.

on Monday

Nu känns det oerhört skönt med måndag och ett relativt regulart 8-14 jobbschema veckan ut. Det kändes i fredags även oerhört skönt med helg, men det var såklart innan bakslaget med Vasa. Det vill säga inget Vasa och ingen F på hela helgen.
Men ja, måndag var det, så nu har jag åtminstone annat att obsessa över än hur länge sedan det är jag har träffat F, och hur synd om mig det är.
Om någon annars funderar på om jag har bytt till vinterringar idag eller inte, så har jag. Och om någon funderar på om det var min första eller andra gång i år, så var det min andra. No biggie. Huööh.
Ikväll blir det bio med min Ida, äntligen. En liten recension kan jag säkert lova till senare ikväll.
Ta.

on December

Hörni, December kommer bli världens bästa månad har jag på känn! Jag ser så mycket fram emot julen att jag redan, under veckans vikariat, har sjungit och lyssnat på julsånger. Det tjänade ett syfte, men visst njöt jag också.
Inget tidigare år har jag ens haft en positiv inställning till julen, (läs till exempel förra årets julafton-inlägg.) men mycket har ändrat på ett år. Pappa påpekade tidigare att han inte vet vad som har hänt med mig då jag har så mycket energi, och städar och kockar och går omkring med ett leende tjugofyrasju. Men vi löste det; jag är så mycket lyckligare nu än jag någonsin varit. Och jag tror att de flesta kan gissa vem jag har att tacka för det.
Men ja, tillbaka till December. Den första slutar jag mitt två veckors vikariat, och har sedan bara småjobb framför mig tills jullovet tar vid. Under julveckan slänger jag en Julfest, som kommer bli helt amazing. Julbord, bastu och bubbelpoolen vid Hästöskata. Och nyåret funderar jag och F på att spendera utomlands. I södern.
Så mycket är planerat hittills, och jag är pumped.
Nu tar vi helg.

on It's Always Sunny In Philadelphia

Bästa tv-serien jag har sett på länge. Lite dryg och ostrukturerad till en början, men fortsätt se bara, det blir så mycket bättre. Sjuk humor, sjuka och egentligen inte det minsta lovable karaktärer och originella idéer bakom varje avsnitt.

Det finns ingen trailer eller speciellt många roliga klipp uppe, men detta crackar mig upp varje gång.

on The Very Best of Versace for H&M

Kollektionen, ja. Den efterlängtade kollektionen. Jag hade visst missat mig lite med när den skulle släppas, men nu är den här. Mycket finns att kommentera om, men här under visar jag bara några likes och dislikes. I den ordningen.

Väldigt juligt och julfestigt och glittrigt och härligt och alldeles, alldeles underbart. (VART FÅR JAG FARA PÅ JULFEST?)

...Men sen blev det Hawaii över nyåret.
Inga av dessa två sista eller liknande plagg föll mig ens närapå in i smaken.

"home is where your head is"

Det är nog ett väldigt sant, och väldigt passande för mig, uttryck. Jag praktiskt taget bor i en resväska (really, jag har inte ens ett klädskåp, min resväska har många funktioner), och nu för tiden är mina vistelser någonstans aldrig långa heller. Varje dag förra veckan pendlade jag från Vikarholmen till Vörå, med undantag för de tre dagar jag sov där, och efter den intensiva veckan spenderade jag en hel dag i Vikarholmen innan söndag, och farsdagen, tog vid. Farsdagen till ära kikade vi in till min far i Bosund i någon timme innan vi åkte till F's morföräldrar i Vasa. Räknat med söndagen varade min vistelse där i sammanlagt två dagar, och nu är jag på en snabb visit i Vikarholmen innan jag ännu ikväll åker till Bosund för ett vikariat resten av veckan. Till helgen blir det Vasa.
Jag gillar läget, men det är möjligt att mitt bankkonto är av annat tycke.

on pumped up kicks - dubstep

4:14 säger jag bara

Dude's not human

Det är fredag i Vikarholmen och nu ska det banne mig storstädas. Kidsen åker till pappas över helgen vilket betyder att det faktiskt finns en chans att kämppän hålls fin i ett par dagar då också. Åtminstone tredubblas chansen.

På tal om att tredubblas, det är precis vad Katt gör varenda gång jag är borta några dagar och sedan kommer hem och ser henne igen. Vi misstänkte först graviditet och maskar, men hon är tydligen för ung och tjock, så apotekaren gav istället ifrån sig frasen förätit sig. Katt har förätit sig. Varje timme går hon och kurrar runt benen och låtsas tycka om folk för att få mat. Och om det inte fungerar går hon ut och gömmer sig på terassen i en minut, och förväntar sig sedan få mat varje gång hon kommer in. Helt dum är hon inte.

Ikväll ska vi catcha upp med Ida och Paulina, och resten av helgen ska jag ladda inför lägret.

TTYL.

on codependence

Idag hämtade Paulina upp mig från F klockan strax före två med destinationen Jakobstad på gps:en om hon hade haft en sådan. Klockan var ännu inte mera än två när jag befann mig i en meddelandedialog med F. Halva vägen hem planerade jag och Paulina helgen och bollade idéer för tre ihophängande Halloweenkostymer, kom upp med en hel massa och helt fantastiskt. Vi anlände till Jakobstad, tog en kopp kaffe, plockade upp syster från gatan och planerade sedan lite mera medans Paulina var snäll och körde hem oss. Jag hann vara hemma i fem minuter innan jag ringde F och gick på om Halloween-kostymer i en timme, tills min telefon slog av. En halv timme senare pratade vi en halv timme till.

Jag har praktiskt taget bott hos honom sedan i lördags, och han kommer hit imorgon. Rubriken är inte helt ogrundad.

Halloween-kostymerna, ja. Inspirationen för åtminstone mina idéer kom från bilden ovan. Exempel? Jamen okej då!

Filt, kudde och madrass. För att jag har en poncho och vi har två dagar på oss att skaffa fram kostymer.

Soffa. Vi går tätt och släpar på varsin fåtölj hela kvällen.

Maffian. Så vi får testa vårt inflytande i Jeppis.

Sagofigurer. Paulina snövit, jag Törnrosa. F? Rapunzel.

Oljeshejk +2. Paulina paxade shejken, så F får tillsammans med mig ta sig an rollen som flicka och andra fru.

Kamel. En kropp och två pucklar. Jag var ensam om att gilla den idén.

LMFAO-dudesen och discoroboten. Need I say more?

Big Mac-måltid. Franskisar, hamburgare och cokis. Som hittat.

I den banan tänkte vi gå.

on being needed

Efter mötet i fredags, gällande Norrvallalägret som tar plats kommande vecka, var jag i samma sits som tre, säkert fjorton, tjugo och tjugofem dagar tidigare; hur slippa till Vasa? Den frågan, och "hur slippa hem?", verkar ta upp många procent av hela min hjärnas verksamhet. Jag tog som tre dagar tidigare till sista utvägen, bussen, och har nu varit här sedan i lördags. Idag funderar jag på hur slippa hem. Men trots allt pendlas är det värt det. Och jag vet ju att det blir bättre.
F är i skolan till fyra idag likt de flesta andra dagar denna vecka, och jag går omkring och plockar och försöker fördriva tid. Idag ska jag traska till banken i Brändö och hoppas att det är en bank och inte bara fastighetsförmedling, klottra ner program för lägret, baka och kocka.
På tal om de sistnämnda vet jag inte vad jag kommer ta mig till när jag ensam flyttar in i egen lägenhet, utan någon att passa upp. Jag behöver känna mig behövd, och passa upp och skämma bort nu som då. I Vikarholmen gör jag det alltför ofta, för det kommer inte naturligt för syskonen längre att faktiskt lyfta på rumpan när jag är borta. Nåja, jag kommer säkert spendera en del tid här ändå så så oroad är jag nog inte.

lchf - not lovin' it

Jag är inne på min fjärde dag som fettälskare och kolhydrathatare, men jag är ingetdera. Bara lukten av ägg har börjat göra mig spyfärdig, och dieten är knappast annars heller gjord för mig. Mina smaklökar godkänner en väldigt liten del av vad jag faktiskt får äta, resten går ner i små
portioner och jag går hungrig oftare än nöjd.
Och så är viktminskningen långsam men stabil, eftersom att det tydligen är någon slags livsstil mera än en superdiet.
Så jag får nog ta och byta. Mitt behov av att gå ner i vikt är ändå inte så stort som min vilja att pröva på.
Idag ska jag springa på ett jobbärende i Vasa ännu, och imorgon har jag ett möte i Jakobstad. Långvarigt besök det här, nämnde jag att jag anlände hit med buss strax före åtta igår kväll?

everybody get to it

Jag har faktiskt lite livsångest över hur slö min helg har varit. Med undantag för fredagen och tre bilfärder över de resterande två dagarna som sammanlagt varade i ungefär två timmar har jag gjort absolut ingenting. Kockat mindre än vanligt, inte alls städat, knappt ens pratat, utan bara facebookat och kollat filmer och tv-serier. Det känns hemskt, och inte bättre av att min telefon slog av istället för att snooza imorse och gjorde att jag vaknade två timmar senare än planerat.

Idag får jag försöka vara tillräckligt hurtig för att göra upp för tre dagar då.

Uppdatering på det senare.

Idag

är inte en bra dag. Min F åkte tillbaka till Vasa idag efter att ha spenderat en hel vecka med mig här i Larsmo, och nu redan börjar jag utveckla en abstinensliknande känsla i magen. Jag blir så lätt bortskämd med hans sällskap, och glömmer bort hur man fördriver tid utan det. Nåja, det blir tv-serier för hela slanten hela dagen då, det ska jag nog fixa.

Kommande vecka åker jag till Vasa igen i ett arbetsrelaterat syfte, ska bland annat hålla min första kurs där om allt går enligt planerna. Spännande så.

(Om någon, anybody, råkar vara på väg ditåt någon gång under tisdagen är jag nog i behov av skjuts. Thank you.)

Nu wrappar jag upp och går och fördriver lame ensam-tid.

The X Factor

Chris Rene - that's how it's done

fruktansvärt bra och rörande, var nästan tvungen att gå och dricka vatten där mot slutet.

correction

Det var snart ett år sedan jag påbörjade en lista här på bloggen och kom till rubriken "My Parents" (klicka för att läsa). Jag dikterade några rader om mina båda föräldrar, och i allt det positiva råkade jag slinka in att mamma inte är det minsta tålmodig. Sedan dess har jag fått höra om det varje chans hon har fått, så nu tror jag att jag är skyldig henne en offentlig rättelse.

Hon är tålmodig när det räknas; med barnen, hushållet, ekonomin och sådant. Och det är ju tacksamt. Men om hon med hennes dåliga syn ska trä en tråd i ett nålöga brinner stubinen klart innan människans hjärna ens uppfattat att den har blivit påtänd. Så ojdå, jag håller visst lite fast vid mitt påstående. Men i fallet med nålögat, när stubinen brunnit klart, så slänger hon bara ner vad hon håller i, skrattar och påpekar att hon har för dålig syn så någon annan måste göra det.

Så bottom line: hon är tålmodig när det räknas.

Hoppas vi är nöjda nu!

I made it!

Torsdagen spenderade jag mot min vilja och planen till trots med att addera grader till febertermometern och försämra andningsförmågan med det dubbla (/hälften?), men efter en halvgod natts sömn vaknade jag ändå till fem timmars jobb ifrån helg, och jag fixade det. Dessvärre inte med hälsan i behåll, men Finrexin-kuren påbörjas idag. Folk pratar så gott om det, och eftersom att det ändå inte är så speciellt gott är jag övertygad om att jag kommer vara pigg, kry och snyggare än någonsin efter ytterligare bara två påsar.

Denna låt och likasinnade låtar ser jag på som garanti.

MK lookbook

Jag uppriktigt älskar allt som har med Modekungen att göra. Snygga lookbooks, råa kläder, over-the-top smycken och skor, allt. Jag har nyligen rensat min inkorg och avslutat ett tiotal prenumerationer som jag tidigare obsessat över, för att få mera ordning och inte ha viktiga mail försvinna flera sidor bakåt för att jag inte kollat mailen på en dag. Men Modekungen stannade put.

Houston, we have a problem

Jag hade ett vikariat igår, och har ett till imorgon, så vad jag yttrar härnäst kommer knappast som någon överraskning; jag har ett problem igen. De senaste fem eller så gångerna jag har vikarierat har jag fått ett problem efter den första dagen, men inte förrän nu börjar jag se ett mönster.
Anledningen kan mycket väl vara att pappa, som jag sover över hos när jag har vikariat här nära, tål lite mera kyla än mig. Jag anlände hit i tisdags men var för upptagen med mitt maniska beteende för att märka att alla element var på noll förrän dagen efter, då jag redan hade andats in blå grader över hela natten och morgonen.
Hur som helst, jag ska bli frisk tills imorgon och har lagt upp några mål med dagen för att försäkra mig om att det händer. Jag ska fortsätta svara på några email en stund, ringa några samtal, läsa ut minst en bok, köpa och dricka Finrexin för att det är gott, inte lägga fot utanför dörren och inte, under några som helst omständigheter, tillkännage problemet och låta det härja fritt genom att yttra orden "sjuk", "feber", "hals", "hes" eller "förkyld". Ignorance is bliss, så länge jag inte följer mina instinkter och trotsar för att bevisa problemet fel.

dudes, i think i'm ok

Av alla sju dagar en vecka innehåller är fredagen utan tvekan min favorit. Den innebär att helgen står och väntar, men inte utan att man har fullföljt allt jobb man har påbörjat i veckan samt brett på med så mycket mera att man faktiskt känner sig förtjänt av helgen men ändå ser fram emot måndagen. Åtminstone är det så jag rullar (för direkt översatt?). Idag ska bli en produktiv dag här i Vasa.
Hur kvällen ska fördrivas är ännu relativt oklart, men ett förslag av Ellen är en ljusdemonstration på torget som Amnesty ordnar och sedan våffelkväll. Något i den stilen åtminstone, för tidigt imorgon kommer mamma in till staden och väcker mig för kvalitetstid.
...Och den kvällen tillägnar vi Ellen och Linnea som har sin efterlängtade inflyttningsfest då.

Måndag morgon, och jag kickstartar veckan med jobb. Det lilla jobb som finns just nu vill säga, för än så länge går mycket av vad jag gör ut på att bara vänta. Ska snart vandra iväg med föräldrabrev till de lokala skolorna här i varje fall. Sedan har jag några små ärenden som ska tas om hand innan jag får åka iväg till Vasa. Min magsäck håller på att krascha igen, men jag är relativt säker på att den magiskt blir bättre hos F i Vasa. Allt blir så mycket bättre där.
...Och det var allt jag orkade gå ut med nu.

You blocked me on facebook, and now you're going to die

Igår blev det utgång med älskade Paulina i Jakobstad. Allt gick inte helt enligt planerna, men det var alltför länge sedan senast och visst hade vi roligt ändå (jag orkar inte formulera allt bra).
Idag bär det troligtvis av till Vörå. Uppdatering på det senare.
Ta-ta.

asdf

I like the part where the guy steals his lungs
A-W-E-S-O-M-E

världens. längsta. uppdatering.

Vem kunde ha trott att även jag skulle lämna tonåren bakom mig och embarkera vuxenvärlden?! Det var visserligen oundvikligt (med undantag för död), och barnet i mig är ändå välbevarat bakom lås och bom, utan några som helst planer på att debarkera. Men ändå.
Födelsedagen byggdes upp till som aldrig förut, men oavsett hur omöjligt det kan verka för människorna som tvingades bevittna planeringen finns inga spår av besvikelse kvar. Jag blev uppvaktad med kaffe och sång och blev bjuden på födelsedagsmuffins, en maffig drink, prinsesstårta, mat och vin, och allt i bra sällskap av familjen, Fredrik och diverse bra människor. Så jag är riktigt nöjd.
På en annan note vet jag inte om någon alls orkat fortsätta följa min blogg med tanke på torkan, men i sådana fall tackar jag och ger en kort uppdatering om min livssituation här under. Anledningen till att den kommer först nu är väl helt enkelt att jag hellre skryter om framgångar än lindar in misslyckanden, men whatevs som vi ju säger.
Min plan på att flytta till Vasa utsattes för ordentlig friktion och flyttades framåt en månad eller så samt ändrade nästan helt skepnad. Tills vidare är jag alltså Larsmobo, men fortsätter med jobbet och pendlar till Vasa. Situationen är hanterlig, och faktiskt även framåtskridande.
Och som laman på tårtan wrappar upp med acknowledgements.
Tack till Fanny och Heidi för min tvåbenta lama-prinsesstårta (aha!-moment?), alla facebook-vänner och riktiga vänner (haha) som tog sig tid att gratulera, mamma och familjen för uppvaktningen och inte minst Fredrik som gjorde min hela helg och födelsedag.
Peace - I'm out.

Once upon a time

...i huset i Bosund...

jag hade en mager katt som hette Skyline,

vi pimpade Danckos rum riktigt ordentligt,

mina fina vänner var ofta på besök,

Vi döpte en katt till Bollen, och till och med pappa tyckte om den,

vi byggde en gigantisk snögubbe på bakgården,

och jag och lilla Pontus löste korsord.
Helt otroligt roligt med gamla foton.

SmartphOWNED

Bakgrundsbild. Jag älskar denna människa.

bärplockarlåten

excellent.
och jag är tillbaka i Larsmo för helgen.

Hur vissa människor är födda med turen på sin sida och andra, undertecknad inkluderad, alltid tycks faceplanta över mållinjen är ett fenomen som går långa vägar över min förståelse. För bra har då aldrig varit ett alternativ, för så fort det börjar formas till det vanställs omständigheterna till hanterligt och inte mycket mera. Gång på gång.
Jag är hajoo, eller hur det sedan stavas, och får utlopp för det.

Det är lördag i Vasa, och jag vaknade i en koja imorse. Efter att medvetet ha byggt och somnat i en efter mys med film och fett såklart. Frågor om mitt beteende förklarar jag enkelt genom min, världens bästa, livsfilosofi; "varför inte?". Det är omoget att växa upp innan det naturligt tar sig.
För tillfället ställer vi oss och taggar inför biografen, det blir Horrible Bosses och sedan laesh resten av kvällen.
Min plan att åka upp till Jakobstad för dagen slumpade jag när jag insåg att det skulle ha kostat fyra timmar ur mitt liv och 40 euro från mitt konto.

David nämnde häromdagen att det vore vettigt att investera i en boxningssäck. Då för att nätet här är väldigt instabilt och hålen av knytnävar i dörrarna redan räcker till och blir över. Men det vore vettigt annars också.
...Tills en sådan införskaffas, eller tills jag lämnar nästet igen, får jag bara nöja mig med att ta ut aggressioner genom censurerade inlägg på bloggen. Alltså:
Ens liv kretsar kring en själv. Ens misstag och framgångar är resultat av ens egna handlingar och val, och konsekvenserna är ens egna att ta. Men en delar med över sex miljarder människor på en yta så liten att ett eget liv är näst intill omöjligt. En kommer dagligen i kontakt med en liten del av dessa miljarder, och delar liv med många färre än det, men omkring de få är ett själviskt tänkande inte ett alternativ. Ens liv kretsar nog inte kring en själv trots allt.
Respekten för medmänniskan borde inte vara ett så onaturligt fenomen att detta är andra gången jag stör mig så mycket på bristen av det att jag skriftligt tar upp det här.

Om någon funderar

...om jag har varit i skogen i tre timmar idag eller inte varit i skogen i tre timmar idag, så har jag varit i skogen i tre timmar idag. Och plockat blåbär, kan tilläggas, trots att det inte precis är säsong. Skog nummer ett gav bara en halv liter på en halvtimme, så när vi därifrån åkte iväg på jakt efter bättre och större passade jag på att stampa ner hela halva litern till mos och flyga på växelspaken efter att, säkert i syne också, ha sett en spindel i mitt hår. Skog nummer två, tre, fyra och fem var alla sämre, och gav enbart två liter till, men subtrahera 3 timmar med 60 kils och addera 20 liter för brist på utbud och val av dag sett till vädret, så är det inte så värdelöst ändå. Och jag har hört att jag kommer sova bra inatt för att jag varit ute, så med tanke på bekvämligheten på min soffa är det tillräckligt för att vara värt det för mig. En flytt helst ännu idag skulle vara tacksamt.
En liten länk till, och sen ska jag somna.

I am Nicki Minaj, I mack them dudes up

Helt sluthörd låt, men helt omöjlig att sluta höra på.

veneziaden

eller villa-avslutningen, som jag numera säger för att undvika eventuellt felaktigt uttal, spenderades i Vikarholmen, mestadels med att bara låtsas göra upp planer som aldrig sattes i verket. Dock var jag i sällskap av både Fredrik och Katt (ja, jag har äntligen fått en katt som heter Katt (fastän den kanske varken är min eller heter Katt på riktigt)), så helt misslyckat var det ju verkligen inte. Vi konstaterade under en promenad på senan att Larsmo & villa-avslutning indeed är ett vinnande, utan dess like, koncept. Villaägarna hade satsat otroligt mycket med ett sammanlagt säkert 4-siffrigt antal snyggt placerade lyktor och fyrverkerier som speglades i havet vid broarna.

Nu är jag hemkommen från morbrors 30-års kalas och ska så småningom börja ställa mig och fundera ut om jag flyttar imorgon eller ej. Härlig planering som alltid, av yours truly.

"But sometimes that is what I'm talking 'bout"

Jag konstaterade igår att jag har det rätt bra nu. Annars och i och med det nyvunna jobbet. Jag väntar ännu på besked om när och hur jag ska börja, men kan redan säga att det indeed är helt perfekt. Kommer att få jobba med både barn och språk, i Vasa, så det skulle krävas att väldigt mycket gick fel för att jag inte skulle trivas.

I helgen har jag celebert sällskap och gillar läget.

Tills vidare, ta-ta.

...

Så jag dog inte på stället, MEN JAG FICK JOBBET!
och jag dör lite helatiden, är så sjukt taggad!
uppdaterar mera senare.

kryssningen, ja

Vi var fem styckna som i Fredags åkte med buss ner till Åbo för att spendera en perfekt weekend med kryssning. Jag testade skriva detaljerat men var inte nöjd med resultatet, så istället dikterar jag oinspirerat några relativt beskrivande ord; perfekt sällskap, tidiga morgnar, dåligt planerad väckning, en chefmeny utan dess like, fet frukost, shopping och laesh i Stockholm, bra diskussioner, härlig feelis, kortspel, lite dricka & lite dans, och mycket mera sådant som addar upp till en bra helg.
I söndags kom jag hem hem till Larsmo runt klockan sju, och var rastlös klockan åtta. Dock har jag haft två bra dagar här, och har nu världens bästa jobb på gång. Jag säger inte mera än så, men utan att dra förhastade slutsatser: jag skulle dö på stället om jag fick det!
Men nu saknar jag Vasa och det som hör till lite.

storsinthet

När en person i vilken alldaglig fråga som helst presenteras med alternativ är det naturliga valet det själviska, vars konsekvenser för denne själv är så bra som möjligt. Utilitarism går således emot naturen, och kräver en lite större människa med ett lite större samvete än naturligt. Det är biologi 101, inte mycket mera och inte mycket mindre.
Storsintheten i personer som dagligen anstränger sig för att vara bättre människor än de egentligen är, och varken prissätter eller skyltar, fascinerar mig därför rätt fruktansvärt. För att de går emot alla instinkter och istället resonerar logiskt utan att beakta sig själva.
Det är inte så svart och vitt, men förbise för en stund de omständigheter som gör det relativt och känn igen storsinta handlingar. Konstaterandena som binder ihop allt detta lyder som följer: Sanningen väger inte alltid så tungt som den kanske borde, och hur många stötar en människa är villig att ta är dennes egna sak. Allt vi ska göra är respektera och tacka.
Speaking of, det är knappast speciellt tacksamt att min första uppdatering på en vecka+ är ett censurerat-halvt-till-oigenkännelse-inlägg. Igen. Men om ni sitter tight slänger jag snart upp några ord om helgen som gått.
Det var allt om det.

Internationella Ida-dagen

Den äger härmed rum den fjärde Augusti, så grattis till alla oss fortunate people världen runt som delar på namnet! Anledningen till införandet av något sådant är delvis att jag har för få dagar med tanke på att jag varken är mamma, pappa, veteran eller ägare av ett dubbelnamn.
...Och delvis för att jag behöver saker. Funderade länge och kom på ett flertal olika lösningar, men bestämde mig sist och slutligen för detta och gjorde det official genom att skriva in det på vårat veckoschema i köket. Så nu är det a thing. Och det första jag vill ha är skjuts till Vasa.
Längre ner på listan hittar vi en 90-kvadratmeters båt, eller flotta if you will (Baltic, get to work!), ett par vattenskidor, en pikiliten apa och ett hus.
Bara förslag, så ni vet vad ni kan utgå ifrån.
Nu ska jag gå och ha världens bästa dag.

12 Angry Men

Jag måste bara kvickt tipsa om filmen 12 Angry Men, med Henry Fonda i huvudrollen. Filmen är egentligen bara en enda stor dialog på 90 minuter, i vilken karaktärerna av alla 12 män kommer fram medans de försöker enas om en 18-årig pojkes öde. Till en början är 11 utav 12 jurymedlemmar enade om att förse pojken med dödsstraff, men när Henry Fonda ber om en timme att diskutera fallet skrapas ytan bort och i takt med att männen börjar ifrågasätta klarheten i sina resonemang framkommer det att stereotypier och personliga issues står som grund för många av dem.

En i grund och botten väldigt simpel film som görs av skådespelarna och dialogerna. Se den!

Threw It On The Ground

CHEF!

Efter världens fetaste helg äntrar jag imorgon världens duktigaste vecka. Herbalife-burken är påfylld, springskorna står framme och motivationen är på topp. Jag stod tidigare ikväll inför ett Larsmo/Oulu-dilemma, men med tanke på att min duktiga vecka faktiskt även innefattar att fimpa tobaken (ni läste rätt) tror jag Larsmo är det smartare valet. Saken är den att jag har lovat en massa människor att sluta röka innan jag fyller 20, och med knappa två månader kvar på stickan väljer jag att börja på nu, så att jag har tid på mig att relapsa en gång eller två för att inte få ett nervsammanbrott och råna en kiosk. Men jag ska sluta. Min stolthet skulle inte ens tillåta kryphål nu mera.

För övrigt har jag ännu en bra vecka bakom mig. Begav mig till Vasa i onsdags, kom hem idag, och har under tiden där festat lite, chillat mycket, brunchat gott och annars bara njutit i bra sällskap.

That's ALL.

rutiner

Sommaren börjar ha slut på 40-graders dagar, semesterveckorna börjar alla vara inkasserade och folk går tillbaka till det dystra liv utan privilegier som hösten och de följande två årstiderna mer eller mindre innebär. Därav mitt plötsliga, tvångsmässiga införande av rutiner.

En ledig sommar var inget jag direkt valde, men med uppsägningen vid den tid den inföll fanns inte många alternativ till övers. Arbetsgivare runtom hade alla redan träffat och anställt sommararbetare, och det bästa jag fick var lovande ord om Augusti. En vän till en vän kommenterade min situation i början av sommaren, och om någon efter det har frågat har jag plagierat honom och sagt "arbetslöshet är ju inte precis att föredra, men om man måste vara arbetslös är bästa tiden nu". Och visst har det varit så, för om jag hade arbetat hade jag knappast haft så roligt eller träffat så mycket människor.

...Men nu måste jag verkligen göra någonting. Jag börjar idag med att lämna in ansökningar till de platser som avgett lovande ord om Augusti, och i väntan på svar ska dygnsrytmen och konditionen ställas tillbaka. Igår var min första länk på månader, och jag är taggad igen.

Fint så.

uppdatering: just typiskt att jag skulle gå ut med det första statementet samma dag som kvicksilvret i termometern på utsidan överstiger 35-graders strecket.

I Danmark kan dom göra film

En länge sedan vidrörd kategori coming right up; filmtips! Det var ett bra tag sedan jag senast såg en riktigt bra film och gjorde mig tid att skriva om den, men nu orkar jag inte hålla käft.
I Kina Spiser De Hunde är en Dansk, sjukt välgjord, actionkomedi som likt flera klassiska åttor eller nior (ex: en personlig favorit) görs av de bisarra situationerna, den undergrävda ironin i dem, konsekvenserna som tas itu med på de mest kyliga sätt och inte minst de många punchlines som höjs mot slutet av filmen.
Simpelt beskrivet handlar den om en misslyckad man som försöker fixa sitt misstag att ha slagit en bankrånare medvetslös med en tennisracket genom att a) råna en bank, och b) hjälpa bankrånaren ur fängelset. Till hjälp tar han sin kriminella bror och hans underordnade på en restaurang som trots sina alla bravader "ju bara är kockar".
Den briljanta titeln står för frågan om rätt eller fel som exemplifieras av hur dom i Kina äter hundar, för att dom kan rättfärdiga det. I grund och botten har man själv rättigheten att bestämma och skräddarsy sina etiska normer, till vad man själv är benägen att ta konsekvenserna för.
Skruvad svart humor när den är som bäst.

Spoiler alert!

Efter veckor, om inte månader, av dåligt planerade rutter över flera euros taltid och aldrig tidigare skådad overlapping har jag nu äntligen tagit mig till Bosund. Närmare bestämt pappas. Laeshar i väntan på en film på hög nivå medans pappa kockar lammkotletter. Jag har det rätt bra.
Helgen som gick har jag enbart bra saker att säga om. Eventuellt bortsett från någon enstaka dålig sak, men jag var troligtvis någon annanstans när den inträffade ändå.
Det var verkligen för länge sedan jag senast skrev. Eller tänkte för den delen.

Färdiglaeshat -Peace out!

Ursäkta för dryg uppdatering, Jakobsdagarna har kommit lite i vägen för bloggen och det verkliga livet. Från dag ett, söndag, var jag igång, tog sedan paus och drog ner till Vasa på onsdag, kom hem och fortsatte dagen efter. Och nu är vi framme på vad många, underåriga speciellt, anser vara höjdpunkten på veckan; Jeppislördag. För min del blir det till att partaja sobert och bara mingla idag, eftersom att jag har celebert besök hela helgen och indeed har varit igång redan.

Vad mera vet jag inte nu, ska duscha av mig igen och sedan börja ställa mig in mot det kaos staden är.

Jeppis Jepulis

Det är lustigt hur man denna vecka kan sätta ordet Jeppis framför vilken veckodag som helst, och eventuellt smörja på med u-lätet från Barbra Streisand om man vill, och boom, helt plötsligt bara ha världens bästa vecka. Igår firade jag och Ida den första av två jeppissöndagar genom att dricka en och bli distraherade i vårt perus skitsnack av det kaos som att folk från where not har tagit sig hit innebär. Vi konstaterade att folk är intressanta.

Nu ska jag fixa mig klar i väntan på att solen ska komma fram, hoppas att det inte tar till imorgon, och sedan ta mig in till staden för lunch och lite ärenden.

...Och sedan börjar Jeppismåndag (woowoowoowoo...)

PO - Peace Out

i ära av HP-hysterin

Även om Lindsay Lohan fick ta över rollen som Voldemort skulle jag omöjligt kunna bry mig mindre, men check this out:

Denna fantastiska video hittade vi för några år sedan, och den totalt tog över en hel sommar vill jag minnas. Excellent!

Johnny, la gente esta muy loca

Kanske helgens låt detta då. För ja, jag tar helg idag.

getting ready for the photoshoot

retarded poser

eheh

pumped

Hemkommen från Friends för tio minuter sedan, taggad som få gånger tidigare.

Laeshade, som vi så fint gärna uttrycker det här i trakterna, med bland annat Mela ikväll, och började fundera på en ny temafotografering. Jag har väl blivit fotograferad av henne runt fem gånger, varav en gång har varit med tema, två spontana och två halvplanerade oinspirerade, men nu ja! Vi spekulerade först kring en vågad lerafotografering, men överskred timmar senare till något mera i skräckfilms-genren efter att även Mela blivit taggad. Imorgon borde då vara dagen D, och resultat får ni kika in efter strax därpå vågar jag gissa. Sjukt roligt!

Resten av kvällen spenderades med min "syster" Heidi och hennes fästman hos dem och sedan Friends. Diskussioner och sällskap på topp, och nu går jag och lägger mig planerandes morgondagen i bakhuvudet.

We are taking over

Det är helt sjukt hur alla dagar jag rör vid blir till guld. HUMBLE.

Ne, vad som är sjukt är att jag inte har haft en dålig helg, eller ens dag, på sådan sjukt lång tid. Som allt annat grundar det sig väl på sommaren. Sommaren får credit för alltför mycket.

Trots hur obvious det är att jag inte är kapabel att pricka rätt ord på tangentbordet ska jag försöka göra en summering av helgen här under.

I fredags var jag på äventyr med Björn; fick myggbett som försvann lika snabbt som de kom på vrickade skogsvägar i Fäboda, minglade vid de lokala krogarna, hängde med Mela, Jenny & co, körde omkring i två olika bilar, mesade ur vid Sandåsen och wrappade slutligen upp en bra kväll med käk.

Igår blev en halvdålig film för att jag var bitter till dans med Ida för att jag blev rastlös. De som har varit till ett helfullt Melody en varm dag vet dock att det inte är att rekommendera, så största delen av natten satt vi utomhus i bra folks sällskap. Ida gav upp rätt tidigt, jag tappade bort min telefon, skrattade i sjutusen, och Peter bara försvann (<- inside joke). Sjukt bra.

Nu tillreder mamma omnomnomn mat, så ttyl!

update: argh

Screw it, det är för kvavt för att orka tänka. Jag skiter i det och drar. Vart syns troligtvis senare. TA.

Due to det ruggiga vädret innefattande regn i tusen kils per sekund, fuktigheten och, aldrig att förglömma, åskan sitter jag nu inne i Vikarholmen och letar inspiration. Bortsett från en snabb visit till kära pappsen tidigare är det mer eller mindre allt jag har gjort hela dagen. Inspiration finns att fås, men så måste man ju anpassa det till vädret också.

Planen för kvällen är film för halva slanten och mingel tillsammans med Ida vid någon av de lokala krogarna O'learys eller Netti för andra halvan. Jag tror jag kommer stänga ögonen och låtsas att fuktigheten ger mig tillåtelse att visa ben, och sedan göra det tillsammans med en skön långärmad, förhoppningsvis stickad om det finns i utbudet, tröja. Jag får ta och uppdatera om resultatet senare. DETTA BLEV JU INTRESSANT FLUM.

I brist på något, really, att säga kan jag bjuda på ytterligare en bild från Versace for H&M-kollektionen. Check. The. Shoes. (!) För skorna är det enda jag är riktigt taggad för ännu.

Flight of the Conchords

Blev nyligen upplyst om dessa två killar från Nya Zeeland, lite efter alla andra gissar jag. Men hur awesome på en skala!? Serien har jag ännu bara sett några avsnitt av, men diggar dem hårt.

på fredag, på fredag

"Fredag - check, 40 grader i solen - check. Spurgut sällskap till beachen får anmäla sig till min telefon."

Så löd min senaste facebook-uppdatering. Med vetskapen om att inga av mina vänner är speciellt lediga eller snabba kan jag städa (jag menar städa städa) lokalen i Vikarholmen i väntan på anmälningar. För bästa, nej, snabbaste, resultat kommer jag väcka syskonen med bra fredagsmusik meaning ordentlig bas och sedan gå in i rollen som diktator medans jag delar ut arbetsuppgifter. En timme räknar jag med att alla kvadraterna ska ta på det sättet. På den tiden kommer inga av mina vänner att ha blivit lediga eller klara, men så länge jag får ha en kall mansikka-margarita i handen kommer jag nog kunna lapa sol (för att jag faktiskt tror att det heter det på riktigt) i Vikarholmen i väntan på bättre tider. Och sedan ikväll har jag bestämt mig för att det ska grillas på hög nivå!

Lördag schmördag, Fredag är nog den nya skiten här.

Och detta är precis vad musiken jag pratade om innebär. You gotta love Brick Top!

Jag blev alltså rastlös och försvann till Vasa i Tisdags. Sol, bad, film, chill och sådant med bra människor i två dagar, och nu är jag i Larsmo igen sedan en timme tillbaka.

... Och jag är rastlös igen trots en redan bra början på dagen. Efter att Joachim tappert (sure) skjutsat mig till staden blev det reunion på gågatan med Ida, Victoria och Viktoria. Trots åtminstone två år i gymnasiet och en, olika mellan alla men i alla fallen befintlig, tidigare bekantskap så har vi ännu inte kommit på praktiska smeknamn, utan delar på två namn mellan fyra personer. Det blir ju alltså lätt lite problem när vi pratar, men käket var gott, vädret bra och stämningen likaså.

Ikväll har Robin födelsedagskaffe med bastu på en villa i Larsmo, så dit ska jag definitivt in en sväng och gratta och chitchatta. Annars blir det antingen stranden nu före eller staden sedan efter. Jag måste ju underhålla mitt rastlösa sinne så mycket som bara möjligt.

Ida överraskar

med outfit-bilder! Damn straight!

Från igår. Slöuskot, ehe.

Idag. Och jag är off to Vasa. (och ja, jag äter en äppel)

one of life's great unanswered questions

Borde jag åka till Vasa och busa eller till pappas och snacka strunt? Det står i skrivande stund väldigt jämnt mellan de två. (Nu behöver du inte starta en blogg och aldrig skriva om mig, pappa! (men du får gärna starta en blogg och bara skriva om mig, jag kan lova åtminstone en trogen läsare)).

Om någon, vem som helst, är ledig och sugen på att roadtrippa, hoppa nerför en klippa, springa ett låtsasmaraton eller vad som helst är det bara ett lämna en kommentar i fältet nedanför så fortsätter vi därifrån. Nah, jk (eller gör jag?), men jag är in fact väldigt mycket på bushumör.

buuuuus

jag ljuger för bra

Trots en statusuppdatering som mera skriker ut än syftar på var jag inte alls till Kalajoki förra veckan, det var en lögn (men med god tanke bakom). Olikt mitt förra inlägg cyklade jag inte alls till Vasa i fredags, det var en annan plan som man får dricka för (Någon har kommit på ett drinking game som heter "drick när Ida gör upp en plan hon aldrig kommer agera på". Spelarna blir lätt fulla). Och nej Joachim, jag har inte satt min fot vid Power Park på åtminstone hela sommaren (oops, den lögnen var lite väl ren & skär). Jag ljuger så bra, och ofta nuförtiden.

Men det om det nu tycker jag. I fredags var faktiskt alla mina intentions i alla mina ben i kroppen fast på att cykla 100 kils. Vad som kom i vägen var ju det faktum att jag inte har en cykel. Eftertänksam är nog inte det första ord jag skulle använda att beskriva mig själv. Eller det trettionde för den delen. Försökte halvt slött då ta mig till Vasa på andra vägar, men utan alltför mycket effort gav jag upp tidigt, klädde mig i en liten krogoutfit och styrde kosan mot Friends för ett spel darts. Ett värdelöst spel darts, men inte mycket annat, hann jag med innan min telefon ringde och announced att avfärden till Vasa är om två minuter. Jag tackade först ja, sedan nej, sedan ja igen innan jag gick ut och satte mig i bilen med tre främlingar och en vän. Med min lilla krogoutfit innehållande en liten kuvertväska med rum för väldigt lite saker. "Inte ett problem" tänkte jag först naivt, men det räckte inte länge innan Vörå-spurgut i mig kikade fram igen.

Fredag till Söndag stannade jag där, träffade människor, skrattade mycket och var på upptäcktsfärd i Brändö. Och lite sådant som wrappar upp till en bra helg.

Igår träffade och umgicks jag med mina två brudar I&F. Som vanligt hade vi alla tre mentala statusen "vricka i huvu" medans vi febrilt tjattrade om appartment-smurfs och what not, av någon anledning som alltid fast beslutna att inte sätta oss på någon faktisk sittplats. Jag älskar dem.

Mission Fail

Jag tänker cykla till Vasa imorgon (drick (<- inside joke)). Jag tänker vakna tidigt, halsa en eller två Herbalife-shakes till bra musik, packa väskan, sätta mig på cykeln och cykla iväg. Jag räknar med att vara framme klockan fyra. I Kokkola. DÄRFÖR heter rubriken Mission Fail. Men jag tänker nog banne mig ge det ett försök.
Nu ska jag kolla kartor. Tack för uppmärksamheten min blogg kommer få om morgondagens cykeltur går riktigt riktigt dåligt!

schmoget schlinschlägg

Hej. Ska jag berätta en sak?

Såhär knäro är jag då jag inte slapp till Kalajoki!

Nånnää nånnää, vi var ti beachen ändå

Och jag fick en mansikka-margarita!
(Dessutom har jag hört att det är fest hos Mange, är ni på väg?)

på tal om insekter

Har någon annan märkt hur insekter har blivit a) flera, b) fulare och c) mer aggressiva? På den gamla goda tiden fanns det spindlar, flugor, myggor och knott. Och en eller två trollslända per sommar. Men nu fasiken tar de över! Jag har en teori om detta, men utan förfining skulle den bara verka fruktansvärt iq-befriad, så jag ska fundera en stund till innan jag skämmer ut mig. Det om det, beware of the insects!

Idag är dagen då jag ska slippa till Kalajoki. Fråga inte varför, men har varit taggad på stället i flera veckor. Även om det skulle vara världens lamaste stad så är ju små roadtrips med bra musik ändå aldrig fel.

detaljer idag

Som eventuellt bekant gillar jag varken att ha shorts eller att fota outfit-bilder, men idag gör jag tydligen undantag för båda. Kind of. Babysteps alltså.

Som sagt, babysteps.

hörni, jag tror det är fest hos Mange

världens. sämsta. låt.

freshness

(Fatta hur skönt det är att vakna klockan nio, borsta tänderna, koka kaffe och sätta sig i solen (!) med morgonkaffe och cigg! Det är rutin enough för mig just nu. Åtminstone idag, eventuellt imorgon också)
Angående rubriken, man kan omöjligt förstå exakt hur ofräsch jag var efter helgen av ett skärt påstående, så en exemplifiering är på sin plats. Jag kom hem runt elva igår, blev bemött av familjens skitiga blickar, och min lillasyster som bara är tolv växte ut ett par rynkor vid åsynen av mitt hår. Satte mig ner på trappan en stund och försökte konversera med mamma och henne, men blev snabbt beordrad att bara hålla käft och gå i duschen för att senare eventuellt få fortsätta prata. Tillmötesgående som jag är tvingade (yeah right) jag mig själv in i en het dusch, och tre kvarter senare satte jag mig nyduschad framför datorn och bara njöt av att livet inte längre luktade surt, när lillasyster kom gående förbi, stannade, backade ett steg och växte ut ett par rynkor till innan hon utbrast "ha du int ännu vari i duschen heller?".
(Stating the obvious, och förstöring kanske, men för de som kanske inte förstod var poängen att mitt hår såg lika ut när det var skitigt som när det var vått och stripigt från duschen. Lovely!)
Idag kan bli en bra dag.

Supernatural

Det är inte helt sant hur mycket jag ogillar Supernatural, eller hur många minuter av ett avsnitt jag kollar utan ljud och genom fingrarna eller inte alls, men usch vad bra det är ändå! Det är bara det supernaturala jag inte tål.
Det om det, var tvungen att skriva en mening så att inte det sista jag gjorde innan jag somnade var att obsessa med tv-serien. Då kunde jag nämligen ha drömt hemskt.
Never mind någonting jag har sagt de senaste minuterna förresten. Godnatt på er!

Everyday I'm Underlagin'

Trots mitt förra inlägg tog jag mig till Vasa, spenderade Torsdagen där i gott sällskap, och slapp faktiskt till Vörå dagen efter.
Vi var i början ett gäng bestående av tre tjejer och fyra killar, som alla på sina egna sätt skapade nya grader av medblivenhet (jag börjar fatta att inget av detta kommer makea sense, men jag kan ju inte bara sluta nu), som kom dit, och under hela helgen kom och gick fler människor än jag kan komma ihåg att ha träffat i hela mitt liv. En liten överdrift där. Vi bastade, simmade, drack, spelade kort, SOV och skrattade i tre dygn, och under det tredje dygnet inträffade bakslaget. Och vilket bakslag sen! (paj paj)
Jag wrappar upp med några konstateranden i brist på koncentrationsförmåga: jag rådiggade det medblivna gänget. Vatten, hygien och allt som hör till simple living är underskattat. Någonting med gravitation. Och det är inget fel med att ha roligt om man faktiskt är bra på det.
Tack och godnatt.Helt annars bara.

I'm screamin' out fuck that

Konfunderad som få. Sedan några dagar tillbaka har jag varit fast besluten att spendera min midsommar vid en villa i Vasa, med känt och okänt folk. Avfärden är om någon timme, och färden dit kan ena dagen summeras till runt hundra kils, andra dagen runt trettio. Naturligtvis hakade det upp sig på något, bittert nog det andra. Så well, därav rubriken.
Har någon en midsommarplan till övers får ni gärna donera. Jag har nämligen än en gång varit naiv och inte gjort upp reservplaner.

Korn ft. Skrillex

Need I say more?

The Human Centipede

Världens sämsta idé. Jag tänker varken bjuda på bild eller trailer, men för er sinnessjuka som kanske har sett filmen, förhoppningsvis äntligen glömt bort den, men ändå är säkra på att ni vill bli påminda om den igen i och med uppföljaren; här (länk till imdb).
DEN, ja. Vid filmens egentliga utgivningsdatum, när de flesta i världen tvingade upp eller ner spyorna i halsen, bestämde jag mig enkelt och nätt för att aldrig se filmen. För ljudet av andras sköljningar. Och jag lyckades en stund.
Tills igår, när skräckfilmsfantasten Mela var på plats, googlandes just det. Som resultat av att jag inte mindes samband mellan titel och handling råkade jag se trailern. Och det var det mest vrickade jag har sett i hela mitt liv. True Blood nästan gjorde mig deprimerad, men the Human Centipede? Nästan självmordsbenägen på ett knäpp. Så många saker är fel, och godtrogna jag tänker nu lista dem här under.
Någon har tänkt tanken "världen har sett vrickat, och vill ha mer", och idén om ett human centipede har på något sätt fötts i någons lilla psykiskt sjuka hjärna. Men inte bara det, idéer har bollats om det, skrivits ner i bläck, människor har läst det, godkänt det, och spelat in det för ännu flera sjuklingar att se. Med det lilla stycket där felas alltså väldigt mycket. Manusförfattaren, regissören, skådespelarna, filmbolaget och alla De. Oavsett om jag födde idén, fick chansen att regissera den, fick huvudrollen eller till och med bara pengarna för den, så skulle jag utan tvekan fräsa nej eller säga upp mig.
Sedan har vi alltså världen. Världen ville ha mer. Världen såg den och reaktionerna gick inte precis förbi obemärkta, men ännu var det inte tillräckligt.
"Nejmen då så, för fyra gånger mer skräckinjagande gör vi en uppföljare om en fyra gånger så stor human centipede.", tänker De. Och man måste ju ironiskt berömma storsintheten.
Men guess what? Världen går på nålar i väntan på trailern. Hur sjukt!?
Jag måste avsluta abrupt, för jag skulle annars kunna go on hur länge som helst.
Svälja spyorna, glömma bilden och ut på tobak.

Versace for H&M

Ingen enstaka människa kan ju ha missat nyheten om att Donatella Versace ska designa en kollektion för H&M. Igår blev det väl officiellt, men först nu har jag tid att researcha saken. Kollektionen ska alltså vara inspirerad av gamla Versace-plagg, skräddarsydda för H&M. Och jag kommer gå på nålar i väntan på ens sneak peeks.

Donatella bärandes ett av plaggena som kollektionen kommer inkludera.

Som jag ser det är det tur att H&M inte har någon speciell målgrupp eller egentligen ens stil, det möjliggör ju samarbeten med så många olika märken och människor. Och affordable Versace är inget sämre än till exempel affordable Jimmy Choo. Som jag, för dem som inte har följt min blogg så länge, gick lös på som galen.

Kollektionen lanseras i November, och uppdateringar kan man vänta sig här på bloggen i takt med att de kommer ut.

foton från konfirmationen

Som ni troligtvis har märkt är headern utbytt. Ett verk av Michaela Fagerudd. Här under kommer några foton från konfirmationen. Inget mera än så just nu. Orkar inte ens formulera något i detta nu.

Syskonskaran Sundkvist, troligtvis enda fotot alla orkade sitta stilla på.

Konfirmanden (syster) Heidi & pojkvännen Atte. Världens sötaste par.

Vackra Heidi.

Konfirmationen är förbi, så nu är det dags att gå tillbaka till vardagsrutinerna. Vilka de än är just nu. Mela kom förbi här och fotograferade igår, så äntligen får vi ett nytt syskonporträtt att pryda väggen med. Det vi har nu är från en konfirmation för några år sedan, och porträtterar mig nyss hemkommen från ett jobbigt skift, osminkad och nyduschad. Så visst börjar det bli dags.
Dessutom får jag förhoppningsvis nya profilbilder och kanske en ny header. Håll utkik så kommer det upp några bilder här närhelst vi får dem.
Annars vet jag inte så mycket. Var på min första Jaromatch igår. Och så är jag inkluderad i part 2 av Norrvalla-lägret. Skoj och enkelt så.

Epic rap battles of history

Adolf Hitler vs Darth Vader är också sevärd

IGÅR hade vi storstädning på veckans händelser-schemat på kylskåpet, men vi använde upp alla våra frikort för att istället få sitta i solen och njuta (eller gamea cod om ni frågar David). Storstädningen flyttades då alltså fram till idag, men så gjorde även en del av solens kapacitet.
Bara att börja på.

Ja, jag bytte bild för att min lillasyster tyckte min kind såg för fucked up ut på förra. Well, jag har inte uppfostrat henne till något annat än kritisk, självkritisk och perfektionist. Och jag är stolt.
(Visserligen inte perfekt bild, men något. Dagens hår då säger vi, resten har ju ändrat.)
Tackochhej.

relapse

Lagom till sommaren, som vanligt, faller jag tillbaka i mitt gamla spår. Jag skyller på mentaliteten och atmosfären som blir så många gånger bättre i solen, och drar in en. Och det var på sommaren det började, så klart det väcker minnen om gamla dagar.
Promoe, Timbuktu och Andreas Grega är det främst. Skön svenskt skit heter playlisten på Spotify som säkert är något år gammal.

Det blir inte gammalt. Det förblir i varje fall inte gammalt.

Pursuit of Happiness

Dagens chill-låt är en remix på en annars ingen-favorit-låt. Många bindestreck.

Enjoy!

Det börjar bli way past dags att fylla på garderoben "inför sommaren".
I väntan på lönen passar jag på att bara planera inköpen.
Det blev litet, men några plagg ur sommarens heta utbud. Från Net-a-porter, Nelly och Asos.