Mission Fail

Jag tänker cykla till Vasa imorgon (drick (<- inside joke)). Jag tänker vakna tidigt, halsa en eller två Herbalife-shakes till bra musik, packa väskan, sätta mig på cykeln och cykla iväg. Jag räknar med att vara framme klockan fyra. I Kokkola. DÄRFÖR heter rubriken Mission Fail. Men jag tänker nog banne mig ge det ett försök.
Nu ska jag kolla kartor. Tack för uppmärksamheten min blogg kommer få om morgondagens cykeltur går riktigt riktigt dåligt!

schmoget schlinschlägg

Hej. Ska jag berätta en sak?

Såhär knäro är jag då jag inte slapp till Kalajoki!

Nånnää nånnää, vi var ti beachen ändå

Och jag fick en mansikka-margarita!
(Dessutom har jag hört att det är fest hos Mange, är ni på väg?)

på tal om insekter

Har någon annan märkt hur insekter har blivit a) flera, b) fulare och c) mer aggressiva? På den gamla goda tiden fanns det spindlar, flugor, myggor och knott. Och en eller två trollslända per sommar. Men nu fasiken tar de över! Jag har en teori om detta, men utan förfining skulle den bara verka fruktansvärt iq-befriad, så jag ska fundera en stund till innan jag skämmer ut mig. Det om det, beware of the insects!

Idag är dagen då jag ska slippa till Kalajoki. Fråga inte varför, men har varit taggad på stället i flera veckor. Även om det skulle vara världens lamaste stad så är ju små roadtrips med bra musik ändå aldrig fel.

detaljer idag

Som eventuellt bekant gillar jag varken att ha shorts eller att fota outfit-bilder, men idag gör jag tydligen undantag för båda. Kind of. Babysteps alltså.

Som sagt, babysteps.

hörni, jag tror det är fest hos Mange

världens. sämsta. låt.

freshness

(Fatta hur skönt det är att vakna klockan nio, borsta tänderna, koka kaffe och sätta sig i solen (!) med morgonkaffe och cigg! Det är rutin enough för mig just nu. Åtminstone idag, eventuellt imorgon också)
Angående rubriken, man kan omöjligt förstå exakt hur ofräsch jag var efter helgen av ett skärt påstående, så en exemplifiering är på sin plats. Jag kom hem runt elva igår, blev bemött av familjens skitiga blickar, och min lillasyster som bara är tolv växte ut ett par rynkor vid åsynen av mitt hår. Satte mig ner på trappan en stund och försökte konversera med mamma och henne, men blev snabbt beordrad att bara hålla käft och gå i duschen för att senare eventuellt få fortsätta prata. Tillmötesgående som jag är tvingade (yeah right) jag mig själv in i en het dusch, och tre kvarter senare satte jag mig nyduschad framför datorn och bara njöt av att livet inte längre luktade surt, när lillasyster kom gående förbi, stannade, backade ett steg och växte ut ett par rynkor till innan hon utbrast "ha du int ännu vari i duschen heller?".
(Stating the obvious, och förstöring kanske, men för de som kanske inte förstod var poängen att mitt hår såg lika ut när det var skitigt som när det var vått och stripigt från duschen. Lovely!)
Idag kan bli en bra dag.

Supernatural

Det är inte helt sant hur mycket jag ogillar Supernatural, eller hur många minuter av ett avsnitt jag kollar utan ljud och genom fingrarna eller inte alls, men usch vad bra det är ändå! Det är bara det supernaturala jag inte tål.
Det om det, var tvungen att skriva en mening så att inte det sista jag gjorde innan jag somnade var att obsessa med tv-serien. Då kunde jag nämligen ha drömt hemskt.
Never mind någonting jag har sagt de senaste minuterna förresten. Godnatt på er!

Everyday I'm Underlagin'

Trots mitt förra inlägg tog jag mig till Vasa, spenderade Torsdagen där i gott sällskap, och slapp faktiskt till Vörå dagen efter.
Vi var i början ett gäng bestående av tre tjejer och fyra killar, som alla på sina egna sätt skapade nya grader av medblivenhet (jag börjar fatta att inget av detta kommer makea sense, men jag kan ju inte bara sluta nu), som kom dit, och under hela helgen kom och gick fler människor än jag kan komma ihåg att ha träffat i hela mitt liv. En liten överdrift där. Vi bastade, simmade, drack, spelade kort, SOV och skrattade i tre dygn, och under det tredje dygnet inträffade bakslaget. Och vilket bakslag sen! (paj paj)
Jag wrappar upp med några konstateranden i brist på koncentrationsförmåga: jag rådiggade det medblivna gänget. Vatten, hygien och allt som hör till simple living är underskattat. Någonting med gravitation. Och det är inget fel med att ha roligt om man faktiskt är bra på det.
Tack och godnatt.Helt annars bara.

I'm screamin' out fuck that

Konfunderad som få. Sedan några dagar tillbaka har jag varit fast besluten att spendera min midsommar vid en villa i Vasa, med känt och okänt folk. Avfärden är om någon timme, och färden dit kan ena dagen summeras till runt hundra kils, andra dagen runt trettio. Naturligtvis hakade det upp sig på något, bittert nog det andra. Så well, därav rubriken.
Har någon en midsommarplan till övers får ni gärna donera. Jag har nämligen än en gång varit naiv och inte gjort upp reservplaner.

Korn ft. Skrillex

Need I say more?

The Human Centipede

Världens sämsta idé. Jag tänker varken bjuda på bild eller trailer, men för er sinnessjuka som kanske har sett filmen, förhoppningsvis äntligen glömt bort den, men ändå är säkra på att ni vill bli påminda om den igen i och med uppföljaren; här (länk till imdb).
DEN, ja. Vid filmens egentliga utgivningsdatum, när de flesta i världen tvingade upp eller ner spyorna i halsen, bestämde jag mig enkelt och nätt för att aldrig se filmen. För ljudet av andras sköljningar. Och jag lyckades en stund.
Tills igår, när skräckfilmsfantasten Mela var på plats, googlandes just det. Som resultat av att jag inte mindes samband mellan titel och handling råkade jag se trailern. Och det var det mest vrickade jag har sett i hela mitt liv. True Blood nästan gjorde mig deprimerad, men the Human Centipede? Nästan självmordsbenägen på ett knäpp. Så många saker är fel, och godtrogna jag tänker nu lista dem här under.
Någon har tänkt tanken "världen har sett vrickat, och vill ha mer", och idén om ett human centipede har på något sätt fötts i någons lilla psykiskt sjuka hjärna. Men inte bara det, idéer har bollats om det, skrivits ner i bläck, människor har läst det, godkänt det, och spelat in det för ännu flera sjuklingar att se. Med det lilla stycket där felas alltså väldigt mycket. Manusförfattaren, regissören, skådespelarna, filmbolaget och alla De. Oavsett om jag födde idén, fick chansen att regissera den, fick huvudrollen eller till och med bara pengarna för den, så skulle jag utan tvekan fräsa nej eller säga upp mig.
Sedan har vi alltså världen. Världen ville ha mer. Världen såg den och reaktionerna gick inte precis förbi obemärkta, men ännu var det inte tillräckligt.
"Nejmen då så, för fyra gånger mer skräckinjagande gör vi en uppföljare om en fyra gånger så stor human centipede.", tänker De. Och man måste ju ironiskt berömma storsintheten.
Men guess what? Världen går på nålar i väntan på trailern. Hur sjukt!?
Jag måste avsluta abrupt, för jag skulle annars kunna go on hur länge som helst.
Svälja spyorna, glömma bilden och ut på tobak.

Versace for H&M

Ingen enstaka människa kan ju ha missat nyheten om att Donatella Versace ska designa en kollektion för H&M. Igår blev det väl officiellt, men först nu har jag tid att researcha saken. Kollektionen ska alltså vara inspirerad av gamla Versace-plagg, skräddarsydda för H&M. Och jag kommer gå på nålar i väntan på ens sneak peeks.

Donatella bärandes ett av plaggena som kollektionen kommer inkludera.

Som jag ser det är det tur att H&M inte har någon speciell målgrupp eller egentligen ens stil, det möjliggör ju samarbeten med så många olika märken och människor. Och affordable Versace är inget sämre än till exempel affordable Jimmy Choo. Som jag, för dem som inte har följt min blogg så länge, gick lös på som galen.

Kollektionen lanseras i November, och uppdateringar kan man vänta sig här på bloggen i takt med att de kommer ut.

foton från konfirmationen

Som ni troligtvis har märkt är headern utbytt. Ett verk av Michaela Fagerudd. Här under kommer några foton från konfirmationen. Inget mera än så just nu. Orkar inte ens formulera något i detta nu.

Syskonskaran Sundkvist, troligtvis enda fotot alla orkade sitta stilla på.

Konfirmanden (syster) Heidi & pojkvännen Atte. Världens sötaste par.

Vackra Heidi.

Konfirmationen är förbi, så nu är det dags att gå tillbaka till vardagsrutinerna. Vilka de än är just nu. Mela kom förbi här och fotograferade igår, så äntligen får vi ett nytt syskonporträtt att pryda väggen med. Det vi har nu är från en konfirmation för några år sedan, och porträtterar mig nyss hemkommen från ett jobbigt skift, osminkad och nyduschad. Så visst börjar det bli dags.
Dessutom får jag förhoppningsvis nya profilbilder och kanske en ny header. Håll utkik så kommer det upp några bilder här närhelst vi får dem.
Annars vet jag inte så mycket. Var på min första Jaromatch igår. Och så är jag inkluderad i part 2 av Norrvalla-lägret. Skoj och enkelt så.

Epic rap battles of history

Adolf Hitler vs Darth Vader är också sevärd

IGÅR hade vi storstädning på veckans händelser-schemat på kylskåpet, men vi använde upp alla våra frikort för att istället få sitta i solen och njuta (eller gamea cod om ni frågar David). Storstädningen flyttades då alltså fram till idag, men så gjorde även en del av solens kapacitet.
Bara att börja på.

Ja, jag bytte bild för att min lillasyster tyckte min kind såg för fucked up ut på förra. Well, jag har inte uppfostrat henne till något annat än kritisk, självkritisk och perfektionist. Och jag är stolt.
(Visserligen inte perfekt bild, men något. Dagens hår då säger vi, resten har ju ändrat.)
Tackochhej.

relapse

Lagom till sommaren, som vanligt, faller jag tillbaka i mitt gamla spår. Jag skyller på mentaliteten och atmosfären som blir så många gånger bättre i solen, och drar in en. Och det var på sommaren det började, så klart det väcker minnen om gamla dagar.
Promoe, Timbuktu och Andreas Grega är det främst. Skön svenskt skit heter playlisten på Spotify som säkert är något år gammal.

Det blir inte gammalt. Det förblir i varje fall inte gammalt.

Pursuit of Happiness

Dagens chill-låt är en remix på en annars ingen-favorit-låt. Många bindestreck.

Enjoy!

Det börjar bli way past dags att fylla på garderoben "inför sommaren".
I väntan på lönen passar jag på att bara planera inköpen.
Det blev litet, men några plagg ur sommarens heta utbud. Från Net-a-porter, Nelly och Asos.

Resten av ditt liv

Timbuktu är äntligen tillbaka. Diggar det.

har tänkt på det länge verkligen tänkt
hur jag ska få dig oh förstå hur det känns
hur jag ska närma mig detta våga berätta
släppa få hjärtat att lätta
rädd att jag kanske hade läst dig fel
kan jag säga nu med säkerhet
att min första instinkt var korrekt
nu vill jag uttrycka det i klartext
du är helt klart unik och speciell
universumet viker dig själv
från den djupaste platsen
mörkaste delen av min själ
då jag berättade det här
jag hoppas jag drömmer
att marken du går på
går sönder vad som än händer

jag hoppas att ditt vin
blir till vatten
blixtar prickar dig
hälsa till satan vi hörs

jag hoppas att olika olyckor
händer du vet vad jag känner
jag vet att du hör
jag hoppas du
du får leva med det resten av ditt liv
att du lever med det i all evig tid

jag hooka dig en plats att
bo när det var svårt
gav dig min axel
när du var full av gråt
lånade pengar att klara dina knipor
hamnar du i helvetet
skicka mig ett vykort
min kamera försvann
du skyllde på min föredetta vän
som du dessutom knulla i min säng
vill hellre genomleva 99 jävla vintrar
rulla naken över krossat glas äta fimpar
än att nånsin igen känna dina vibbar
du ljög fan bättre än delfinerna simmar
huvudperson i mina sämsta minnen
om du var sist på jorden i elfte timmen

så hoppas jag hoppas jag
så hoppas jag hoppas jag
så hoppas jag hoppas jag
så hoppas jag

jag hoppas att ditt vin
blir till vatten
blixtar prickar dig
hälsa till satan vi hörs

jag hoppas att olika olyckor
händer du vet vad jag känner
jag vet att du hör
jag hoppas du
du får leva med det
du får leva med det
du får leva med det resten av ditt liv
du får leva med det

du spela mina nerver ut till dom brast
fick cancer i röven vart jag än satt
denna här belöningen blir ditt tack
hoppas att din utförsåkning går snabbt
att dom skriver idiot i ditt pass
att du i ditt nästa liv blir en mask
fan vad jag behövde få detta här sagt
bli två ton lättare än vad jag varit

jag hoppas jag drömmer
att marken du går på
går sönder vad som än händer

jag hoppas jag drömmer
att marken du går på
går sönder vad som än händer

jag hoppas att ditt vin
blir till vatten
blixtar prickar dig
hälsa till satan vi hörs

jag hoppas att olika olyckor
händer du vet vad jag känner
jag vet att du hör

Jag hoppas att du aldrig någonsin
igen kan komma ihåg en pinkod
alltså aldrig även om du får en ny
och må din klocka alltid gå 20 minuter
för sakta så att du alltid kommer för sent
och må köttätande myror äta upp dina ögonlock
så att du alltid är trött och även när du
är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut
och må dina hårddiskar för evigt alltid crasha!

Jag har satt ner fem timmar på att få i ordning vessorna och vindfånget. Saktat skitigt det var då.
Nu ska jag fixa lite käk bara och sen ta tag i nästa grej.
IKVÄLL ska vi till gågatan och se när Kakan uppträder med hiphop-gruppen. Klockan 17:30, spana in den sjukt duktiga blonda tolvåringen!
That's all.

Veckan som kommer att gå

Det ska storstädas, bakas, strykas, organiseras, inhandlas och dukas ordentligt denna vecka inför lillasysters konfirmationskalas i helgen, så visst har vi program. Alltid när jag bara driver överkompenserar jag med något annat riktigt brutalt. Senast jag var arbetslös fick jag min känsla av accomplishment av en väldigt strikt diet och duktig träning, och gången före blev jag perfekt hemmafru/mamma till mina syskon. Jag hoppas att det inte hinner komma en nästa gång, men som ett tidsfördriv just nu sportar jag med att ställa till ett perfekt konfirmationskalas med perfekt dukning och mat. Inget annat duger.

Morgondagen dedikerar jag till att måla, baka och inhandla lite necessities.

So long.

färgat part 2

Man behöver inte scrolla ner långt för att uppäcka att jag ogillar att allt inte är svart och vitt. Realiteten alltså. Det är ett faktum att allt är färgat. Men man kan gå in i faktumet tills ögonen kommer in i ett tillstånd då de borde torka ut och pulsen inte längre känns av.
I detta nu vill jag bara specificera mig lite och kommentera andra människors förhållande till färger. Alltså människors sätt att döma enbart baserat på enkla iakttagelser, indicier och andrahandsinformation. Utan att faktiskt kunna befinna sig i två par skor i ungefär samma storlek, samtidigt, kan man nog inte riktigt sympatisera med någon. Inte på riktigt. Man är inte i position att döma då.
Trots att stereotypier i enstaka fall kan visa sig vara sanna, naturen har sin gång och både skrivna och oskrivna regler årligen fortlöper och fylls på, så är ingen singel situation som involverar en människa svart och vit.
För here's the kicker: Människan är en komplex varelse.
En människas celler byts konstant ut så att hon med jämna mellanrum ändrar sin hela person till total mikroskopisk oigenkännelse.
Människan har känslor som kommer i vägen för logiska handlingar.
Människan säger sällan rakt ut vad hon menar, anledningarna kan vara många.
Människan är ofokuserad.
Människan är självisk.
Och dum.
Men icke att generalisera; människor föds med olika antal år på stickan, olika förutsättningar och olika gener.
Bottom line: rita inte av en hel bild med bara halva framför dig.

testing testing

hur länge jag orkar ha min Norrvalla-dygnsrytm i bruk alltså. Klockan är halv åtta, och första kaffepannan är snart tom. Men varför tvinga sig själv sova längre än man behöver eller vill bara för att det är vilodag!? Det makear ju inte sense.
Lite sorgligt var gårdagens farväl nu när lägret är slut, men jag ångrar inte för en sekund att jag tackade ja när jag fick erbjudandet för snäppet mindre än en vecka sedan. En verkligt givande erfarenhet.
Nu ska jag ta mitt pick och gå och slänga mig på en filt på gräset. Tänkte börja sola redan från morgonen när värmen inte ännu är så olidlig. För att jag kan.

Varför bryr man sig om förbättring när man så fort det gamla förnyas ser samma gamla anledningar till att gå tillbaka till det gamla? Utan undantag. Alltså; jag är lite cynisk för att jag är realist, och realiteten är den att jag har anledning att vara cynisk, så mina happy-wanderer-faser är aldrig långvariga. Det var det. Att skriva det ut högt vare sig hjälper eller stjälper, men en ny formulering fick jag i varje fall till.
De flesta har tagit helg redan, men jag kör på igen imorgon. En stekhet vecka med lekar på gräset, pyssel i huset och båda på stranden har vi bakom oss efter imorgon, och trots utmattande har det varit en otroligt givande och rolig vecka.
Uppdatering kan man vänta sig imorgon.

Jag fick igår besked om att de till Norrvalla var i behov av en inhoppare en stund, och trots kort notis tackade jag ja och ställde mig till sängs tidigare än vanligt, relativt ovetande om hur dagen skulle komma att forma sig. Möjligheter som denna faller trots allt sällan ner i famnen på en.
Efter en intensiv arbetsdag kom jag nu hem 18:15, tio timmar efter det att jag startat från Vikarholmen med destinationen på ett aldrig tidigare sett Vörå. Sliten som få, men med en superbra dag på cv:t ändå. Vi kör imorgon på nytt!
Ikväll ska jag ta tag i mina numera ungefär icke-existerande motionsrutiner. Det är på sin tid, och med ett så pass intensivt jobb några dagar framåt har jag ändå på känn att jag kommer vara i behov av dubbelt mer föda än vanligt, så vi kör.
Ta.

Whoa. Har varit vaken ända sedan före åtta imorse, då lillasyster väckte mig för att fixa henne inför skolavslutningen som idag har tagit plats i several skolor. Sedan dess har jag solat för varenda cent jag någonsin kommer kunna stoltsera med, och jag lider. Vätskebrist och RÖD hud. Men som tur kommer idag ändå bli en bra dag. Min goda vän Kim fyller år, så det ska firas. Annars vet jag icke.

Snygga syskon har jag ju i varje fall.

fascinerande

är hur min 12-åriga syster tycker att jag är för omogen (eller... schmoschmogen?) med min "sch"-humor, men min 42-åriga far brister ut i skratt och gör en dag av det, no questions asked. Visserligen tycker min 12-åriga syster, och alla mina andra syskon, att allt jag gör eller säger är schmoschmoget, men min far kan sympatisera. Min mor utbrister bara "va du e mjölo!" dagligen, men ibland faktiskt med ett leende.
JA, nödvändigt!
Ikväll blir det nog fotboll. Jag ska troligtvis bli insatt i det nu när hockey-madnessen är över. Åtminstone försöka låtsas vara insatt, och om det inte lyckas kan jag ju alltid sitta och dricka drinkar och träna på mina rop-reflexer.

En vecka har gått, och jag klättrar på väggarna i Larsmo. Det är förfärligt.
Helgens planer är ännu varken många eller inristade i sten, men något storslaget blir det nog inte. Om storslaget inte innefattar att se min E försöka hållas på fötter i en lånad studentmössa på sitt studentkalas på Söndag. Jo, det räknas nog som storslaget.
Nu ska jag lacka naglar eller fördriva tid med något så jag hålls i solen en stund.


jag och lillasyster. insanity (can it be vanity?).
Ett litet tillägg bara: Jakobstad har chockerat och levererat med Alexander Wang-inspirerade pakko saada-skor, trots det faktum att min åldersgrupp aldrig varit en prioritering gällande utbudet av skor i staden. NICE!

Back to basics

Den senaste månaden har jag fiskat, åkt båt, varit på villan, klippt gräsmattan och rensat ogräs för första gången på tre till säkert nio år. Trots möjligtvis felaktiga benämningar vid tillfällena är jag nu mer Larsmo än ever, och det gillas väl i brist på annat.
Näst på schemat har vi att paddla kanot! Någon nämnde något om det för någon dag sedan, och jag blev så sjukt sugen. Tydligen får man hyra från ett ställe inte långt härifrån, så förhoppningsvis hakar någon på min idé senast till helgen. TAGGA DÅ.
Annars har jag inte något speciellt fruktansvärt att komma med just nu.
Så ta.