lchf - not lovin' it

Jag är inne på min fjärde dag som fettälskare och kolhydrathatare, men jag är ingetdera. Bara lukten av ägg har börjat göra mig spyfärdig, och dieten är knappast annars heller gjord för mig. Mina smaklökar godkänner en väldigt liten del av vad jag faktiskt får äta, resten går ner i små
portioner och jag går hungrig oftare än nöjd.
Och så är viktminskningen långsam men stabil, eftersom att det tydligen är någon slags livsstil mera än en superdiet.
Så jag får nog ta och byta. Mitt behov av att gå ner i vikt är ändå inte så stort som min vilja att pröva på.
Idag ska jag springa på ett jobbärende i Vasa ännu, och imorgon har jag ett möte i Jakobstad. Långvarigt besök det här, nämnde jag att jag anlände hit med buss strax före åtta igår kväll?

everybody get to it

Jag har faktiskt lite livsångest över hur slö min helg har varit. Med undantag för fredagen och tre bilfärder över de resterande två dagarna som sammanlagt varade i ungefär två timmar har jag gjort absolut ingenting. Kockat mindre än vanligt, inte alls städat, knappt ens pratat, utan bara facebookat och kollat filmer och tv-serier. Det känns hemskt, och inte bättre av att min telefon slog av istället för att snooza imorse och gjorde att jag vaknade två timmar senare än planerat.

Idag får jag försöka vara tillräckligt hurtig för att göra upp för tre dagar då.

Uppdatering på det senare.

Idag

är inte en bra dag. Min F åkte tillbaka till Vasa idag efter att ha spenderat en hel vecka med mig här i Larsmo, och nu redan börjar jag utveckla en abstinensliknande känsla i magen. Jag blir så lätt bortskämd med hans sällskap, och glömmer bort hur man fördriver tid utan det. Nåja, det blir tv-serier för hela slanten hela dagen då, det ska jag nog fixa.

Kommande vecka åker jag till Vasa igen i ett arbetsrelaterat syfte, ska bland annat hålla min första kurs där om allt går enligt planerna. Spännande så.

(Om någon, anybody, råkar vara på väg ditåt någon gång under tisdagen är jag nog i behov av skjuts. Thank you.)

Nu wrappar jag upp och går och fördriver lame ensam-tid.

The X Factor

Chris Rene - that's how it's done

fruktansvärt bra och rörande, var nästan tvungen att gå och dricka vatten där mot slutet.

correction

Det var snart ett år sedan jag påbörjade en lista här på bloggen och kom till rubriken "My Parents" (klicka för att läsa). Jag dikterade några rader om mina båda föräldrar, och i allt det positiva råkade jag slinka in att mamma inte är det minsta tålmodig. Sedan dess har jag fått höra om det varje chans hon har fått, så nu tror jag att jag är skyldig henne en offentlig rättelse.

Hon är tålmodig när det räknas; med barnen, hushållet, ekonomin och sådant. Och det är ju tacksamt. Men om hon med hennes dåliga syn ska trä en tråd i ett nålöga brinner stubinen klart innan människans hjärna ens uppfattat att den har blivit påtänd. Så ojdå, jag håller visst lite fast vid mitt påstående. Men i fallet med nålögat, när stubinen brunnit klart, så slänger hon bara ner vad hon håller i, skrattar och påpekar att hon har för dålig syn så någon annan måste göra det.

Så bottom line: hon är tålmodig när det räknas.

Hoppas vi är nöjda nu!

I made it!

Torsdagen spenderade jag mot min vilja och planen till trots med att addera grader till febertermometern och försämra andningsförmågan med det dubbla (/hälften?), men efter en halvgod natts sömn vaknade jag ändå till fem timmars jobb ifrån helg, och jag fixade det. Dessvärre inte med hälsan i behåll, men Finrexin-kuren påbörjas idag. Folk pratar så gott om det, och eftersom att det ändå inte är så speciellt gott är jag övertygad om att jag kommer vara pigg, kry och snyggare än någonsin efter ytterligare bara två påsar.

Denna låt och likasinnade låtar ser jag på som garanti.

MK lookbook

Jag uppriktigt älskar allt som har med Modekungen att göra. Snygga lookbooks, råa kläder, over-the-top smycken och skor, allt. Jag har nyligen rensat min inkorg och avslutat ett tiotal prenumerationer som jag tidigare obsessat över, för att få mera ordning och inte ha viktiga mail försvinna flera sidor bakåt för att jag inte kollat mailen på en dag. Men Modekungen stannade put.

Houston, we have a problem

Jag hade ett vikariat igår, och har ett till imorgon, så vad jag yttrar härnäst kommer knappast som någon överraskning; jag har ett problem igen. De senaste fem eller så gångerna jag har vikarierat har jag fått ett problem efter den första dagen, men inte förrän nu börjar jag se ett mönster.
Anledningen kan mycket väl vara att pappa, som jag sover över hos när jag har vikariat här nära, tål lite mera kyla än mig. Jag anlände hit i tisdags men var för upptagen med mitt maniska beteende för att märka att alla element var på noll förrän dagen efter, då jag redan hade andats in blå grader över hela natten och morgonen.
Hur som helst, jag ska bli frisk tills imorgon och har lagt upp några mål med dagen för att försäkra mig om att det händer. Jag ska fortsätta svara på några email en stund, ringa några samtal, läsa ut minst en bok, köpa och dricka Finrexin för att det är gott, inte lägga fot utanför dörren och inte, under några som helst omständigheter, tillkännage problemet och låta det härja fritt genom att yttra orden "sjuk", "feber", "hals", "hes" eller "förkyld". Ignorance is bliss, så länge jag inte följer mina instinkter och trotsar för att bevisa problemet fel.

dudes, i think i'm ok

Av alla sju dagar en vecka innehåller är fredagen utan tvekan min favorit. Den innebär att helgen står och väntar, men inte utan att man har fullföljt allt jobb man har påbörjat i veckan samt brett på med så mycket mera att man faktiskt känner sig förtjänt av helgen men ändå ser fram emot måndagen. Åtminstone är det så jag rullar (för direkt översatt?). Idag ska bli en produktiv dag här i Vasa.
Hur kvällen ska fördrivas är ännu relativt oklart, men ett förslag av Ellen är en ljusdemonstration på torget som Amnesty ordnar och sedan våffelkväll. Något i den stilen åtminstone, för tidigt imorgon kommer mamma in till staden och väcker mig för kvalitetstid.
...Och den kvällen tillägnar vi Ellen och Linnea som har sin efterlängtade inflyttningsfest då.

Måndag morgon, och jag kickstartar veckan med jobb. Det lilla jobb som finns just nu vill säga, för än så länge går mycket av vad jag gör ut på att bara vänta. Ska snart vandra iväg med föräldrabrev till de lokala skolorna här i varje fall. Sedan har jag några små ärenden som ska tas om hand innan jag får åka iväg till Vasa. Min magsäck håller på att krascha igen, men jag är relativt säker på att den magiskt blir bättre hos F i Vasa. Allt blir så mycket bättre där.
...Och det var allt jag orkade gå ut med nu.

You blocked me on facebook, and now you're going to die

Igår blev det utgång med älskade Paulina i Jakobstad. Allt gick inte helt enligt planerna, men det var alltför länge sedan senast och visst hade vi roligt ändå (jag orkar inte formulera allt bra).
Idag bär det troligtvis av till Vörå. Uppdatering på det senare.
Ta-ta.