Antalet inlägg i denna blogg höjdes i och med förra inlägget till hela sexhundra. På ett och ett halvt år, inte helt dåligt. Här kommer sexhundraett.
Felicia hamnade på jobb ikväll, så jag befinner mig fortfarande i gamla, inte speciellt goda, Larsmo. Men imorgon börjar skolningen, så imorgon bär det helt definitivt av.
Min söndag har bestått av dålig humor, film, föda och förolämpningar med ett gäng kassa människor. Och, icke att förglömma, ett femton minuter långt drama med en förvånansvärt slug mal. Jag kröp, skrek, hoppade, jagade, blev jagad, lekte med lampor och förstörde nästan datorn, men nu är den banne mig död. Naturligtvis slutade dramat med att jag från ett säkert avstånd och med ögonen stängda skrikandes skapade ett nytt low genom att råka pricka malen med min stora blåa mapp.
Jag fattar bara inte varför jag måste vara så rädd för allt. Höjder, naturkatastrofer, Yoko! Jakamoko! Toto!, jordens undergång, bilar, cyklar, sporter, trånga utrymmen och allt som rör på sig och inte pratar. Och mycket mera.
