Jag tror inte jag har visat mitt nya vacka armband som kom hem på posten i fredags!
amazing. bilden visste jag inte ens att jag hade tagit.

Jag har tagit kontakt med magistraten, kela och posten så att allt är klart inför flytten, men själva herren av huset jag kommer crasha hade jag tydligen inte ens tänkt på att meddela om det faktum att jag kommer dividera hans personliga space med hälften samt totalt slita ut hans nerver. Awesome thinking, verkligen.
Konversationen löd som följer.
-Pappa, kan jag få uppmärksamhet?
-Okej.
-Har ja sagt att ja flyttar hit om en vecka?
-Haha, nä.
-Okej... Men de e nog lugnt, pappa.
-Okej.
Mer komplicerat än så var det inte, men logiken Ida! Var är den?
Nu har jag fixat skjuts åtminstone en väg, och ska fortsätta planera resten över en kopp kaffe.

utgående helg/inkommande vecka

Ny vecka, nya skyldigheter. Jag agerar fortfarande personlig assistent, ända fram till fredag, och sedan ska jag avnjuta min sista helg som jakobstadsbo på fyra månader. Började i plinkande stund fundera på att göra något av det, liksom ha en intim get together i lägenheten med mat, vin och ett litet sällskap. Jag borde bara göra något åt min oförmåga att planera, så att detta eventuellt skulle kunna bli bra. För tillfället bara overlappar jag och tar saker som dom kommer, och det fungerar rätt dåligt för mig. Helgen till exempel var nog en av de mest absurda på en bra stund, och felet låg såklart i dålig planering.
Dessutom är jag inte ens säker på att pappa är medveten om mina planer på att flytta till Bosund. Jag borde kolla in i det så att jag inte blir hemlös.
och jag borde göra en massa saker. Börjar långsamt med att planera min väg ur den här situationen; måste hämta packning från stan och Vikarholmen, betala räkningar, socialisera mig och sedan slippa tillbaka dessa 20 kilometer till Bosund, och jag har ingen aning om hur jag ska slippa ens en väg. Excellent, verkligen.