Jag skrev och raderade ungefär tusen meningar, vilka alla var alltför personliga, innan jag kom fram till att göra såhär istället. Det är ett litet samhälle, och ärlighet fungerar inte i längden. Inte brutal ärlighet i varje fall.
Så som några gånger förr lindar jag in det till den grad att det blir oförståeligt. Jag hatar att trippa runt på alla tio för att inte väcka uppmärksamhet, och jag hatar att bli dömd, kritiserad och utpekad från alla håll, och hållen är många, för varje snedsteg eller potential till det. Det var vad som fick mig att agera tidigare.
Och det täcker mer eller mindre allt jag ville känna på just nu.
God morgon.
