måndag 14 mars 2011

Marry you

Två riktigt uppenbara anledningar till att jag ogillar Bruno Mars: han verkar vara så fruktansvärt naiv och han motsäger konstant sig själv. Håll dig på en linje, människa! Trovärdighet är mycket. Säkerligen finns det många halvt undangömda anledningar också, men de har jag inte lust att bena ut.
Anledningen till mitt behov att ens få ut min avsky? Hans låt Marry You. Först har han sina slick-i-örat låtar där han framstår som världens romantiker och något av Den Perfekta Mannen (inte för mig, men många andra), och sedan går han och avslöjar i en låt att han bara som ett tidsfördriv vill högt och dyrt lova att älska en annan människa tills döden skiljer dem åt, bara för att timmar senare annullera. Om han känner för det. Jag är medveten om att äktenskap för länge sedan upphörde vara "sacred", men hur kan detta vara acceptabelt gulligt?
Det är möjligt att det stör mig så mycket för att jag är halvcynisk till äktenskap och allt som hör till, och har ett tal förberett om någon stackars själ någon dag skulle råka falla ner på knä för mig. Talet är dessutom rätt mycket wrapped around orden "tills döden skiljer oss åt".

Mer eller mindre varenda mening är helt iq-befriad, men några exempel ändå:
"We're looking for something dumb to do, I think I wanna marry you"
"No one will know"
"If we wake up and you wanna break up that’s cool"
"Who cares if we’re trashed got a pocket full of cash we can blow"
Idiot.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar