Jag har haft lite svårt att sova på sistone, då jag bara legat och dikterat blogginlägg (eller nynnat på reklamjinglar) i huvudet. Med det som enda förklaring tänkte jag att jag försöker.
Om tre veckor flyttar F tillbaka till Vasa. Fyra veckor senare, när jag är klar med mitt arbete här, följer jag efter. Just nu stressar vi lite igenom töcken med boendet och allt, men det är inte vad jag oroar mig över.
Jag har två gånger tidigare varit på väg att flytta till Vasa, utan att någonsin ha lyckats. Som hårt övertygad om determinismen har jag i efterhand förstått att det inte varit meningen just då. Av olika anledningar. Så nu gäller det bara att lita på att detta är min tur, göra allt i min makt för att uppnå det och tvingas se vart det för mig.
Anyway. Det var inte heller vad jag mest oroar mig över.
Jag har spenderat en massa tid i Vasa, men alltid på något sätt som utomstående. Aldrig tidigare har jag varit så mitt i studielivet som jag nu kommer vara, och DET fruktar jag. Det finns så många saker som jag inte håller med om, som jag föraktar och som jag inte förstår, och att leva mitt i det vimlet är definitivt något jag inte förstår hur ska fungera.
Jag bestämde mig nyss för att ett nytt inlägg, med perspektiv och ytterligare bakgrundinfo kommer inom kort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar