Vi spenderade två dagar utav helgen i Vasa, och fick troligtvis in en stöt på vår framtida lägenhet. Då är det ur världen, och jag är så tacksam över att månadsskiftet är en helg så allt är helt på klart efter vi har tackat ja. Jag älskar ännu inte Vasa, men i all fairness älskar Fredde inte Jeppis. Och det har slagit mig att ett hem någonstans underlättar. Med ett hem är omständigheterna precis just det, människorna grannar och miljön bara en utsikt som man kan beundra från sitt egna köksfönster, nyvaknad och obrydd. Och det resterande, det som stör, är precis samma sak som var som helst. Och det resterande är så relativt att jag inte ens vet om det är riktigt.
Och hörni, jag får äntligen återgå till arbetet denna vecka, och det finns ingenting jag hellre skulle göra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar